Klockan led fram emot midnatt lokal tid när Barack Obama tog till orda.

Han såg lite trött ut men kunde konstatera att det efter ”efter nästan 100 år av prat och bakslag” äntligen skett något som kommer att hjälpa alla som nekats vård för sitt barn, öppnat ett kuvert med höjning av försäkringspremien eller drabbats av en olycka.

– Dagens beslut besvarar böner från varje amerikan som innerligt hoppats på åtgärder i ett system som fungerar för försäkringsbolagen men inte för vanliga människor, sade Obama.

Majoriteten i representanthuset var knapp, 219 eller tre röster utöver de erforderliga 216. Samtliga 178 republikaner röstade emot, liksom 34 demokrater.

Härmed uppfylls Obamas allra viktigaste vallöfte efter över ett års arbete med olika förslag och mycket upprörda debatter bland alla inblandade – och spekulationer om att Obamas presidentskap redan var över.

Oavsett om detta var ”hope” eller ”change” från valrörelsen 2008 – och många av hans egna partivänner tycker inte att förändringen i denna fråga är tillräckligt långtgående – har Obama genomdrivit en gigantisk social reform som demokratiska politiker från Franklin Roosevelt till Ted Kennedy och Bill och Hillary Clinton drömt om.

Den sista talaren innan voteringen inleddes var den demokratiska talmannen Nancy Pelosi som var högst delaktig i striden ända fram till sista stund.

– Jag manar er att rösta ja, avslutade Pelosi som framhöll att detta var ett historiskt steg i linje med pensions- och äldrevårdsreformerna på 1930- och 60-talen samt att hälsovård i fortsättningen blir en rättighet.

Några turer till återstår innan Obama undertecknar reformen som ska vara fullt genomförd först 2014 och bland annat innebär: fler får tillgång till sjukvård, hårdare krav på försäkringsbolagen, barn täcks via föräldrarnas försäkring fram till 26 års ålder, kostnader på 940 miljarder dollar under tio år, stora besparingar enligt kongressens budgetkontor, större roll för staten, ett slags ”försäkringsbörser”, skattehöjningar för höginkomsttagare, bidrag till låginkomsttagare.

Republikanerna försökte blockera omröstningsproceduren från början till slut. Vid ett tillfälle steg de fram till mikrofonen och läste upp – nästan identiska – uttalanden där de krävde mer tid för att argumentera emot denna ”bristfälliga” hälsoproposition. Det var en fortsättning på det kompakta motståndet hela tiden, men också en försmak på strategin att riva upp reformen om de får majoritet efter valen i november.

Obama väntas nu sjösätta en pr-kampanj för att förankra reformen i folkdjupet. Trots månader med växande motstånd tippar demokratiska röster att detta kommer att blekna – och att demokratiska kandidater får en profilfråga i höstens valrörelse, medan republikanska kandidater framstår som nej-sägare som försvarade ett status quo som de allra flesta var emot.

Ett av de sista hindren undanröjdes på söndagseftermiddagen när abortkritikern Bart Stupak, demokrat från Michigan, blidkades med ett så kallat presidentdirektiv där det utsägs att federala budgetmedel inte får finansiera aborter.

En debatt utbröt omedelbart om huruvida ett sådant direktiv övertrumfar lagen. Republikanska ledamöter beskyllde Obama för vara fientligt inställd ”till liv” och hävdade att vårdreformen i själva verket betyder att mer skattepengar går till aborter än någonsin tidigare i och med att subventioner kommer att betalas ut till personer som inte själva har råd att betala premierna till försäkringsbolag där abort täcks.

Detta är ett av inslagen där än mer strider väntar, det andra är frågan om kravet på att alla måste teckna försäkring (individual mandate) och om det är förenligt med grundlagen. I flera delstater planeras överklaganden i domstol.