Världens ögon riktas mot Obama när han i morgon reser till Prag för att skriva under ett nytt nedrustningsavtal med Ryssland. Prag är staden där han förra sommaren drog upp sina visioner om en kärnvapenfri värld. Ett tal som ingick i skälen till att han tilldelades Nobels fredspris ett halvår senare.
Lagom till undertecknandet presenteras Obamas nya kärnvapenstrategi som fastläggs i den så kallade ”Nuclear Posture Review”. Det är den första översynen som gjorts sedan president George W Bushs revidering några månader efter terrorattentaten i september 2001.
Bland nyheterna i dokumentet märks följande:
- USA kommer inte att ta till kärnvapen mot länder som följer ickespridningsavtalet, NPT.
- USA kommer inte att utveckla nya kärnvapen men däremot att investera i kärnvapenlaboratorierna för att modernisera vapnen.
- USA kommer att ändra rutinerna så att mer tid ges före beslut om att använda kärnvapen.
- USA kommer att i samarbete med Ryssland att förnya ansträngningarna så att inte kärnvapen avfyras av misstag.
I en förhandsintervju om strategin med tidningen New York Times tog Obama till det språkbruk amerikanska presidenter brukar använda i sådana här sammanhang:
- Jag ska se till att ha alla verktyg kvar som är nödvändiga för att garantera att trygghet och säkerhet för det amerikanska folket.
Att döma av skildringar av spelet bakom kulisserna hade det rått oenighet i kretsen runt Obama och detta manifesterades även i att dokumentet kom fyra månader senare än planerat. Enligt Times källor gick Obama personligen in och strök en formulering som nedrustningsflygeln ville ha med om att kärnvapnens ”enda roll” är avskräckning.
Det påpekas att innehållet kan ha blivit lite urvattnat för att undvika en konflikt med senaten som måste ratificera det nya amerikansk-ryska nedrustningsavtalet. En skillnad mot Bush-dokumentet är att kärnvapnen då skulle ha en avskräckande verkan för fiender som hotade med kemiska eller biologiska attacker (namnet Saddam Hussein fanns då med i övervägandena) men att en ny skiljelinje nu dragits så att det tydligare är kärnvapenattack mot kärnvapenattack.
I en del tolkningar i Washington igår framhölls att det i princip rör sig om status quo samt att ordalydelserna inte är lika tvetydiga som i tidigare versioner. En anledning till att inte fler ändringar gjordes är dessutom att kärnvapenparaplyet även innefattar allierade länder. Den Obama-kritiska sajten Drudge Report bytte däremot ut rubrikerna flera gånger under gårdagen. Först ställdes frågan: ”Inte ens om vi blir anfallna?” Och sedan: ”Håller han på att avväpna Amerika?”
Men sägas kan att Obama visar att han värdesätter NPT och också signalerar att efterlydnad av icke-spridningsavtalet bör belönas. På andra sidan av det myntet finns förstås länderna som Bush buntade ihop som skurknationer, främst Iran och Nordkorea. Obama sa i Times-intervjun att det finns en kombination av gamla och nya konventionella vapen att ta till. Han avböjde sedan att besvara en teoretisk fråga om huruvida Israels övertygelse om att ”kärnvapenklart Iran” utgör en lika akut fara som ett Iran som faktiskt innehar kärnvapen.
Förutom de stora amerikanska och ryska arsenalerna har de tre andra kärnvapenmakterna Frankrike, Kina och Storbritannien tillsammans ungefär 650 stridsspetsar. De fyra övriga kärnvapeninnehavarna är Israel med 80 stridsspetsar, Pakistan med 70 - 90, Indien med 60 - 80 och Nordkorea med färre än tio, enligt Federation of American Scientists.
