Nya domare tar de starkas parti

President George W Bush kan känna sig nöjd efter det första helåret med de två domare han utnämnt. Och ideologiska motståndare är lika missnöjda, eftersom de tycker att att domstolen ställt sig på de starkares sida och visat tendenser att frångå hävdvunnen lag.

–Konservativa inom juridiken och politiken ”vann” i fyra av fyra möjliga mål. Vart och ett av målen bidrar till att stärka denna domstols konservativa ”bona fide” och den är mer konservativ nu än förra året och förrförra året, konstaterade juristen Andrew Cohen på en Washington Post-blogg nu i veckan när det utfärdats viktiga domar varje dag.

Det är inte alla presidenter förunnat att fylla vakanser i Högsta domstolen. Men Bush, som dessutom har ett och ett halvt år kvar, har utnämnt två: chefsdomaren John Roberts och Samuel Alito.

Eftersom Alito inte tillträdde förrän i januari ifjol är det först nu som en helhetsbild av den så kallade Roberts-domstolen börjar framträda. Under den förre chefsdomaren William Rehnquist var det allt som oftast en domare, Sandra Day O‘Connor, som fällde utslaget i mål där röstetalet blev 5–4.

Nu är det Anthony Kennedy som tycks ha tagit över vågmästarrollen. Roberts och Alito har, som väntat, sällat sig till de två som räknas som mest konservativa, Antonin Scalia och Clarence Thomas, medan det liberala blocket som förut består av Ruth Bader Ginsburg, John Paul Stevens, David Souter och Stephen Breyer.

Men Kennedy tros inte inta samma pragmatiska hållning som O‘Connor i exempelvis abortmål. Det visade sig stämma för några veckor sedan när hans röst gjorde att en typ av sena aborter förbjöds. Kvinnorörelsen anklagade honom för att vara patriarkalisk i och med att hans argument handlade mer om kvinnans moraliska än fysiska hälsa.

Det beslut som väckt mest uppmärksamhet i de vanliga medierna gällde en kvinna som ansåg sig utsatt för lönediskriminering. Här kom domarna fram till att hon lämnat in sin anmälan för sent, med följd att bland annat fackföreningsrörelsen klagade att HD favoriserar arbetsgivarna.

Liknande protester gällde en dom om att hemvårdare inte får begära övertid, med konstaterandet från fackordföranden John Sweeney att ett kryphål i arbetsrättslagstiftningen gör att en ”under-underklass” skapas.

Det sitter nu bara en kvinna i HD, den späda Ruth Bader Ginsburg, som talar svenska efter studier i Lund. Hon utsågs av Bill Clinton och kan ha bestämt sig för att spela en synligare roll. Efter de två ovan nämnda domsluten tog hon avstånd muntligen i domstolen. Hennes uttalanden i lönefallet tolkades som att hon faktiskt manade kongressen att riva upp domen.

Flera juridiska bedömare förmodar att den 74-åriga Ginsburg bestämt sig för att träda fram och tydligare visa de sidor som gjorde att Bill Clinton utsåg henne, bland annat som förespråkare för kvinnors rättigheter.

Ett av de få fall som USA:s liberaler var nöjda med gällde miljön, där domarna fastslog att naturvårdsverket EPA faktiskt har rätt att skärpa bestämmelser.

Karin Henriksson

karin.henriksson@svd.se

Fler artiklar