I helgen släppte den turkiska organisationen IHH en rad bilder på blodiga israeliska soldater ombord på fartyget Mavi Marmara. Men tolkningen av vad bilderna visar går nu helt isär.

I turkisk media talas om ”hjälplösa” och ”gråtande” israeliska soldater, medan en talesperson för IHH säger till SvD.se att bilderna bland annat visar hur aktivister tog hand om de israeliska soldaterna efter de blodiga sammandrabbningarna och hur soldaterna släpptes fria.

Samtidigt gör den israeliska regeringen en helt annan tolkning: inte långt efter att fotografierna publicerats kommenterade en talesperson bilderna med att de tydligt visar att hjälpkonvojen inte hade fredliga syften när soldaterna överfölls av beväpnade aktivister och slogs blodiga.

Exemplet är bara ett av många från den strid om opinionen som pågått under den senaste veckan. Å ena sidan vittnar aktivister ombord på övervåld från de israeliska soldaterna – å andra sidan talar militären om lynchstämning och hur soldater blev överfallna och kidnappade.

Sedan bordningen förra måndagen har den israeliska militären släppt en rad filmklipp och fotografier som ska bevisa just detta. Men filmerna är alltid klippta och någon helhetsbild över vad som hände finns fortfarande inte – varken från militären eller aktivisterna.

– Det är en form av marknadsföring. Du berättar inte det som är dåligt om produkten, utan bara de delar som säljer den. Det är samma sak här: de olika parterna vill förmedla sin bild av sanningen, säger Fredrik Konnander, senior analytiker på Försvarshögskolan.

Svårigheten att faktiskt veta vad som är sant präglar också svenska nyhetsredaktioners arbete. Bilderna från IHH distribueras till svensk media av bildbyrån Scanpix, som fått dem från nyhetsbyrån AP. Men någon garanti för att bilderna är sanna ges inte.

Tvärtom: i Scanpix:s information står det tydligt att AP inte kunnat bekräfta att bilderna är sanna eller att de faktiskt är tagna på Mavi Marmara i samband med bordningen.

– Vi gör bedömningen att de här bilderna är så pass intressanta att de ska finnas tillgängliga, men vi kan inte garantera att de verkligen är sanna. Vi har inte den tillgången till källan, och då är vi istället tydliga med detta i våra bildtexter. Men det är en besvärlig situation, säger Mats Schagerström, produktionschef på Scanpix och fortsätter:

– Sedan är det ju upp till redaktionerna att förmedla detta till läsarna. Tidningarna får göra sina egna bedömningar om bilderna ska användas eller inte.

Just bilderna från IHH visades bland annat i Aktuellt i SVT i går söndag. Att IHH är källan uppges inte, men däremot att turkisk media publicerat dem.

– Det är oerhört viktigt att vi alltid försöker hänvisa till källan, men ibland kan det vara oklart vilken källan är. De här bilderna kom via nyhetsbyråer, och det stod då att de var publicerade i turkiska medier. Men hade vi vetat att IHH var källan så skulle vi självklart ha sagt det, säger utrikeschefen Ingrid Thörnqvist.

– Det blir särskilt viktigt att vara noggrann med källhänvisningar i början av en konflikt när man vet att det är antingen är ena eller andra sidan som försöker få igenom sitt budskap. Då finns inte heller så många andra källor att hänvisa till, och därför försöker vi alltid vara tydliga med var uppgifterna kommer ifrån.