Bakom studien står forskare från flera länder, bland andra den svenske evolutionsbiologen Svante Pääbo vid Max Planck-institutet i Leipzig.

Upptäckten har föga förvånande väckt stor upphetsning i den vetenskapliga världen.

Den visar att totalt fem (!) människoarter inom släktet Homo, var samtida med varandra i Eurasien för 40 000 år sedan.

Förutom neandertalarna, Homo neanderthalensis, och vår egen art, Homo sapiens, fanns den äldre Homo erectus kvar i sydöstra Asien, och på ön Flores i Indonesien levde de märkliga små hobbitarna, Homo floresiensis. Nu tillkommer alltså ytterligare en art.

– Det är ganska fantastiskt. Det innebär att vi måste sätta frågetecken framför många föreställningar vi har om oss själva, säger Lars Werdelin, paleontolog på Riksmuseet i Stockholm.

Studien, som publiceras i Nature , är också märklig så tillvida att det är första gången som en ny art beskrivs uteslutande utifrån sin arvsmassa, DNA.

Bara enstaka benfragment har hittats på fyndplatsen, som ligger i bergsmassivet Altai. Det har med andra ord varit omöjligt att fastställa hur arten såg ut, men från ett av fingerbenen lyckades forskarna mirakulöst nog isolera och sekvensera en komplett uppsättning mitokondrie-DNA.

Mitokondrie-DNA, som nedärvs enbart från modern, lämpar sig väl för att fastställa släktskap, och forskarnas analyser visar att arten bara var avlägset släkt med oss själva.

Den tillhörde en linje som separerade från det gemensamma släktträdet och utvandrade till Eurasien från Afrika redan för drygt en miljon år sedan. Förfäderna till neandertalarna utvandrade långt senare, medan vi själva anlände allra sist.

Ingen vet vilken art det var som gav upphov till de okända människorna i Altai, men Werdelin tror att det var Homo heidelbergensis, en art som trots sitt namn uppstod i Afrika för runt en miljon år sedan och sedan spred sig därifrån.

– Jag misstänker att det är en direkt avkomling till heidelbergensis som man har sekvenserat, säger han.