Cirka 1 300 personer i Sverige har Libyen som födelseland – en av dem är Najib Harari. Hemma i Brandbergen sitter familjen klistrad framför sattelitteven för att bevittna den senaste utvecklingen i hemlandet.

– Jag pratade med släktingar i Tripoli imorse, det är riktigt illa. Men samtidigt finns det ingen återvändo nu, Gaddafi visar hela världen sitt riktiga ansikte, nu får alla bevittna hans ondska, säger han.

Han hoppas att rebellernas framsteg innebär att diktatorn snart lämnar över makten, men samtidigt oroas han över vilka konsekvenser de allt blodigare striderna får för civilbefolkningen, därav flera släktingar.

– Det kan bli värre, mycket värre. Han kanske hämnas i det sista och ingen vet vilka vapen han har, säger Najib Harari, som samtidigt understryker att han glädjs åt att hans hemland förhoppningsvis går mot ljusare tider.

Två släktingar sköts ihjäl tidigare i våras och en annan skottskadades mitt på öppen gata. Han hoppas att de han har kvar har kunnat gömma sig undan striderna, det senaste han hörde var att de mådde bra.

Adel Elfituri i Norrköping är betydligt mer positiv och har hoppat jämfota framför teven det senaste dygnet, berättar han själv.

– Man kan inte beskriva det, men för oss som lever med det här är det här början på slutet. Det var dödläge så länge men händer det äntligen något. Vi kan få ett fritt Libyen, det här är enormt, säger han.

Många av hans släktingar i Benghazi har sagt att de tror att Gaddafi lämnat landet. Själv hoppas han att diktatorn får en rättvis rättegång.

– Jag vill att det libyska folket visar honom vad demokrati är. Han får ha hur många advokater som helst men det måste vara en öppen rättvis rättegång så allt han har gjort redovisas för hela omvärlden.

Om några veckor ska Adel Elfituri själv åka till Benghazi, för några veckor sedan var hans fru och barn där.

– Jag vill se det som händer, inte bara på teve hemma.