Vintern 2002-03 nämndes kalkyler på att en snabb invasion av Irak för att störta Saddam Hussein skulle kosta i storleksordningen 60 miljarder dollar. Men när president George W Bushs ekonomiske rådgivare Lawrence Lindsey nämnde att han trodde att kostnaderna skulle hamna mellan 100 och 200 miljarder dollar dröjde det inte länge förrän han fick lämna Vita huset.

– Jag hade, som det visat sig i efterhand, delvis rätt. Kriget har inte ruinerat oss. Min hypotetiska beräkning stämde ungefär rörande de årliga kostnaderna men jag missbedömde en viktig faktor – hur länge vi skulle vara där, skriver Lawrence Lindsey i sin nya bok What a President Should Know, but Most Learn Too Late.

Lindsey för ett resonemang som går ut på att USA, världens största ekonomi med 300 miljoner invånare, kan klara ett krig som kostar motsvarande runt 1 procentenhet av bruttonationalprodukten. Tidvis under det kalla kriget var dessutom militärutgifterna ännu högre än idag.

– Framtida historiker lär betrakta hela affären som relativt måttlig i rena budgettermer, skriver Lindsey,

Han kommer sedan med ytterligare påpekanden. Dels att USA skulle haft en del av kostnaderna ändå för att hålla Saddam-regimen i schack, dels att det är omöjligt att uppskatta betydelsen av ett framtida stabilt och demokratiskt Irak i ett område som USA gjort gigantiska investeringar i.

Så långt Lindsey. Men på bokhandelsdiskarna ligger också nya The Three Trillion Dollar War av nobelpristagaren Joseph Stiglitz och ekonomen Linda Bilmes. De bägge orsakade stora rubriker när de framförde tesen att Irakkriget skulle kosta 2 000 miljarder dollar. Nu höjer de beloppet ytterligare och konstaterar att krigen i Irak och Afghanistan kommer att kosta 3000 miljarder dollar, mot 5000 miljarder för andra världskriget, 635 miljarder dollar för Vietnamkriget och 445 miljarder dollar för Koreakriget.

– Administrationens oärlighet när det gäller stupade och sjukvård sker på två plan, skriver Stiglitz och Bilmes som menar att Bushregeringen aldrig redovisat de stora kostnaderna för veteransjukvården och dessutom gör klassificeringar som betyder att det verkliga antalet stupade och skadade i strid underskattas.

Stiglitz och Bilmes fastslår att det är svårt att sära på de bägge parallella krigen men att Irak står för merparten av utgifterna. Slutsumman 3000 miljarder innefattar: själva krigföringen, ökat slitage på materiel, inhyrda privata firmor tar ut högre priser, poster göms i andra myndigheters budgetar, vårdkostnader i upp till 50 år för skadade soldater - vars uteblivna förvärvsarbete också måste läggas till i minustabellen.

– USA är ett rikt och starkt land, men inte ens rika och starka länder kan slösa med biljontals dollar utan att det märks, påpekade Stiglitz och Bilmes i en debattartikel i Washington Post där de nämnde vad motsvarande belopp som en månads krigföring i Irak kunde ha använts till istället: att radera ut analfabetismen i världen eller att fördubbla den årliga amerikanska biståndsbudgeten i Afrika.

Den här veckan när femårsdagen av anfallet mot Bagdad infaller kommer såväl kriget som kostnaderna att debatteras - och i vilken mån de bidragit till den aktuella ekonomiska oron och till de höga oljepriserna.

Runt 40 procent av amerikanerna anser att USA måste stanna i Irak, enligt en mätning som publicerades häromdagen i tidningen USA Today.