Norsk festyra fick ny dimension

Norge firade sin nationaldag. Det skedde på sedvanligt sätt med musikkårer och barntåg, men också med en vemodig klang. I de tal som hölls runtom i landet var det många som påminde om att demokratin inte längre kan tas som en självklarhet.

Barntåget med deltgare från de flesta skolorna i Oslo fyllde stadens paradgata Karl Johan.

Barntåget med deltgare från de flesta skolorna i Oslo fyllde stadens paradgata Karl Johan.

FOTO: Scanpix

OSLO Det är det första 17:e maj-firandet efter terrorattackerna den 22 juli. TV-kanalen NRK har frågat 1000 norrmän om de tror att det gör att nationaldagen kommer att betyda mer för dem. 30 procent av de tillfrågade svarar ja; ännu fler om man bara ser på de yngres svar.

Men är det ett stort eller litet tal? Är det egentligen överraskande att inte fler svarar ja? Under de senaste åren har den norska nationaldagen alltmer tömts på sitt politiska innehåll. Det har alltid varit ett element av tivoli, med ballonger, varmkorv och glass. Men dagen har också mer börjat likna en gigantisk karneval, där det viktigaste är att visa upp sin bunad – som de norska folkdräkterna kallas – och fira tillsammans med sin familj och vänner. Samtalen kretsar inte om demokrati och självständighet när flaggan hissas klockan åtta på morgonen.

Men den 17 maj har genom historien varit en mycket politisk dag, påminner Knut Aukrust, professor i kulturhistoria.

– Ursprungligen var dagen en kampdag för att markera motståndet mot unionen med Sverige. Under mellankrigstiden var det två tåg – ett för arbetarna och ett för borgarskapet, säger han.

Vi träffar honom på Universitetsplassen tidigt på morgonen, strax efter att han blivit intervjuad i NRK:s direktsändning.

Han har fått frågan hur 22 juli kommer att påverka nationaldagen. Knut Aukrust har själv en son som är aktiv i den socialdemokratiska ungdomsorganisationen AUF och som överlevde angreppet på Utøya.

– Vi får inte glömma vad det var som angreps. Det var den flerkulturella gemenskapen, säger Knut Aukrust.

På senare år har det pågått en debatt om hur de med en annan kultur ska integreras i nationaldagsfirandet. I Oslo kom ett bombhot mot Sagene skole som har många invandrare när skolan skulle gå först i barntåget. En kvinna som ledde kommittén som förbereder firandet i Oslo mordhotades för att hon hade pakistansk härkomst.

Debatten har bland annat handlat om andra länders flaggor ska få synas i barntågen som genomförs i hela Norge. Resultatet blev att förutom den norska flaggan så får de som vill också vifta med FN-flaggan och med den samiska flaggan.

Jämför man med reaktionerna efter terrorn i USA den 11 september 2001, har norrmännen nästan instinktivt valt andra symboler för att markera samhörighet än flaggan och nationalsången i förbindelse med det som skedde 22 juli. Främst har det handlat om blommor, och inte bara röda rosor som ofta förknippas med arbetarrörelsen, utan många olika sorters blommor.

De flesta norrmän har haft ett väldigt naivt och enkelt förhållande till sin flagga. Den är så harmlös, har de tänkt, jämfört med USA:s eller tyska flaggan, menar Knut Aukrust.

NRK inledde sin sändning från nationaldagen med att en liten barnkör sjöng Mitt lille land av Ole Paus. Under roståget några dagar efter angreppet sjöngs den framför Rådhuset i Oslo. Den inledde också den nationella sorgeceremonin en månad senare. Sången handlar om naturen och de som bor där, men är väldigt öppen. Folk kan tolka sången som de själva vill.

I övrigt gick det mesta som det brukar i 17-maj-firandet. Det var ingen ökad närvaro av poliser och när vi tittar in på den norske utrikesministern Jonas Gahr Støres mottagning efter barntåget är det en mycket enkel kontroll. Bland gästerna finns Oslos borgmästare Fabian Stang.

– Vi har varit väldigt måna om att inte göra några ändringar i 17 maj-firandet i år på grund av 22 juli. Det skulle vara att ge efter för den person som orsakade så mycket lidande, säger han.

Men det är nog många som i sina tal också binder ihop det norska frihetssträvandet på 1800-talet med den kamp för demokrati som ungdomarna på Utøya också representerade.

Fabian Stang betonar att på det personliga planet blir det förstås en annorlunda markering i de familjer som förlorade en av sina egna och bland vännerna till offren.

Om två år är det 200 år sedan Norge utropade sin självständighet och fick sin egen grundlag. Det skedde den 17 maj 1814 och det är skälet till att just den dagen valdes till nationaldag.

  • Kopiera sidans adress

Kunglig tradition i 101 år:

Det var på torsdagen den 101:a gången som en norsk kungafamilj stod på balkongen på det kungliga slottet i Oslo och vinkade till folket den 17 maj, har norska medier räknat ut.

Första gången var 1906 då kung Haakon inledde traditionen. Under andra världskriget hade kungafamiljen flytt landet, men 1945 hann kronprins Olav hem från exilen i USA och Storbritannien i tid till nationaldagen och vinkade då till ett nationaldaståg med 202 000 barn.


Stoltenberg besökte motståndsnäste:

Norges statsminister Jens Stoltenberg valde att fira 17 maj i utlandet. Han besökte Shetland och invigde ett museum i Scalloway som skildrar historien till de som fraktade flyktingar ut från Norge och motståndsmän in i landet under andra världskriget. Det var vanliga fiskare som ställde upp med sina fartyg med fara för eget liv. Bland de mest legendariska var Shetlands-Larsen som gjorde 52 resor, först med fiskebåt men senare också med brittiska marinfartyg.

Visa mer fakta
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!

Toppnyheter just nu

Gripennota

Missade affären kostar svenskarna miljarder

Schweiz avhopp blir dyrt för de svenska skattebetalarna.

Så står sig Jas mot superplanet

bilder

SvD jämför USA:s dyrgrip med nya Gripen E.

Miljöbilsdimman i
regeringens budget

"Hur systemet ska fungera är höljt i dunkel."

Ammunition gömd hos brittiska hovet

Scotland Yard

Buckingham Palace-polis fast.

Vårdar sambon men
ser ingen framtid

Psykologen

”Inte en rimlig relation.”

Unika vardagsbilder inifrån Nordkorea

Bevakad fotograf på nordkoreansk landsbygd.

Är det någon som gör något för tiggarna?

Brännpunkt

Öppen fråga till Europaparlamentarikerna.

”Känner mig som
en trappistmunk”

Berglins

Om svenska mäns sexualvanor.

Klarar du mattedelen på högskoleprovet?

2 dagar kvar

Kan du kvantitativa jämförelser?