Den stora klockan på Domodedovas flygplats, cirka 40 kilometer sydöst om Moskvas centrum, visade på 16.32 när en våldsam explosion inträffade vid bagageutlämningen i den internationella terminalen. Antalet döda rapporterades först till tio, men steg i takt med att räddningspersonal kom fram. Utländska medborgare, bland annat minst en britt, fanns bland offren, uppgav Interfax.
Senast den ryska huvudstaden drabbades av ett svårt terrordåd var i mars i fjol, då två kvinnliga självmordsbombare sprängde sig själva och 39 personer till döds i stadens tunnelbana. Misstankarna om vilka som låg bakom dådet går spontant till den martyrbrigad som i april 2009 återupprättades i norra Kaukasien och som styrs av militanta islamister med mål att upprätta ett emirat i norra Kaukasien.
Det som komplicerar bilden är att den politiska striden inför presidentvalet i mars 2012 har trappats upp. Opinionssiffrorna för president Dimitrij Medvedev – som är den ende utmanaren till premiärminister Vladimir Putin – har varit stigande medan Putins siffror viker.
Det finns därför en krets kring Putin som vill destabilisera situationen och därmed öka behovet av en tuff ledare som Putin. Tankarna går till de husbombningar i Moskva som hösten 1999 var signalen till ett nytt krig i Tjetjenien, vilket gav dåvarande premiärminister Putin en chans att profilera sig för att sedan kunna väljas till president. Mycket talar för att säkerhetstjänsten FSB var inblandat i dessa husbombningar.
Men huvudspåret går till norra Kaukasien och framför allt till tjetjenska terrorister. Den politiske forskaren Robert Pape vid universitetet i Chicago har studerat självmordsattacker i Ryssland. Han konstaterade sommaren 2010 i en rapport att tjetjenska självmordsbombare sedan år 2000 hade utfört 42 separata attacker, vilka totalt inkluderade 63 personer som sprängt sig själva till döds. Många var muslimer, men den främsta drivkraften uppgavs inte vara religiösa utan politiska.
I samband med terrordåden i Moskvas tunnelbana i mars i fjol (då minst 70 personer dödades) talade jag med journalisten Julia Juzek som studerat självmordsbombare från norra Kaukasien. Vid vårt samtal var hon inte förvånad över dåden.
–Det som skedde i tunnelbanan var tyvärr inte någon engångshändelse som vi tvingades uppleva. Det kommer fler attentat, sade Julia Juzek då och hon menade att situationen i de ryska delrepublikerna Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien var så pressande att terrordåden inte bara skulle fortsätta på plats i norra Kaukasien utan också komma till huvudstaden Moskva där uppmärksamheten blir avsevärt större.
Doku Umarov tog på sig ansvaret för självmordsdåden i tunnelbanan. Umarov utropades 2006 till ”emiren av norra Kaukasien” och är en av de legendariska tjetjenska frihetskrigarna som slogs mot ryska styrkor under första och andra Tjetjenienkriget. Sommaren 2010, en månad efter att Umarov satts upp på en amerikansk lista över särskilt eftersökta internationella terrorister, avgick Umarov som Emir och lämnade över ledarskapet till en av sina befälhavare, Aslambek Vadalov.
En anledning till att de tjetjenska terroristerna radikaliserats är utvecklingen i Tjetjenien. Delrepubliken styrs despotiskt av Ramzan Kadyrov, som i många år samarbetat med Putin. För lokalbefolkningen har det inneburit att en skräckregim (FSB) ersatts av en annan. Kadyrovs män är nämligen lika fruktade och hatade som de ryska säkerhetsofficerarna.
De tjetjenska terroristerna har också under de senaste åren blivit allt mer internationaliserade och samarbetar bland annat med terrornätverket al-Qaida. Tjetjener finns till exempel i dag med i de terrorgrupper som i allt större omfattning bekämpar de utländska soldaterna i norra Afghanistan. Både Umarov och Vadalov har hotat att föra sin kamp i hela Ryssland.
Den ryske presidenten Dimitrij Medvedev höll igår eftermiddag ett krismöte med chefsåklagaren, transportministern och chefen för utredningar av grova brott.
Medvedev, som fokuserat sin politik kring modernisering och liberalisering, anses av många ryssar som en ”mjukis” i relation till sin tuffare ”tandempartner” premiärminister Vladimir Putin. För Medvedev är det därför viktigt i det här läget att visa att även han är beredd att ta till hårda tag mot terrorismen.
