Över hela landet hölls begravningar för offren för terrordåden – 18 ceremonier, med ytterligare 31 på fredagen, de flesta för barn och ungdomar. I Stavangers domkyrka begravdes 16-åriga Marianne Sandvik. Norges tidigare statsminister Gro Harlem Brundtland höll tal vid kistan och grät.

Brundtland hamnade i sökljuset för Anders Behring Breiviks jakt på lämpliga måltavlor när han planerade terrorattackerna. Gro Harlem Brundtland viste inte att hon var villebråd för en målmedveten massmördare när hon timmarna före skotten på Utøya höll tal för fullt hus på AUF:s sommarläger.

–Jag minns de hundratals glada och optimistiska ungdomarna från den fredagen. Jag ser deras ansikten framför mig hela tiden, sade Brundtland i sitt tal.

–Det här kommer alltid att förbli en av de mörkaste dagarna i Norges historia.

Efter bomben i Oslo talade Marianne med sin far på telefon.

–Jag sade att de måste vara försiktiga, berättade fadern i kyrkan.

”Ingen fara”, svarade hon. ”Det här är den tryggaste platsen på jorden, pappa.”

Marianne sköts i vattnet när hon försökte simma från Utøya.

I två veckor har Norge försökt återfå balansen. Allting nagelfars.

Flera överlevande vittnar också om skuldkänslor. Varför står de levande kvar efter att 69 av andras liv släcktes på Utøya? Boende vid ön, som åkte ut med båt gång på gång och räddade många dussin liv, lider kval för att de var tvungna att vända när kulorna ven – och lämna människor att dö i vattnet bakom sig.