- Norge bidrar i särklass mest i förhållande till sin storlek. Det är svårt att imponeras över att britterna ställer upp med 22 flyg när Norge och Danmark bidrar med tolv. Norge består med en åttondel av den operativa styrkan, säger Ståle Ulriksen vid Norges utrikespolitiska institut (Nupi) till tidningen.

Samtidigt som Danmark och Norge deltar betydligt mer än genomsnittet i Libyeninsatsen har framför allt Storbritannien och Frankrike uttryckt frustration över uteblivet stöd. Nato klagade nyligen över att det saknas ett tiotal stridsflygplan per dag för attackerna. Den bristen skulle troligen förbättras avsevärt om alla deltagande länder var lika aktiva som Danmark och Norge.

Italien har beslutat sända tio militära instruktörer till Libyen för att utbilda rebeller.

President Nicolas Sarkozy lovade i dag rebelledare Mustafa Abdel Jalil att Frankrike ska intensifiera flyganfallen mot Gaddafis styrkor, meddelade presidentkansliet i ett uttalande. Dessutom har Italien beslutat sända tio militära instruktörer till Libyen för att utbilda rebeller.

Sverige har riksdagsbeslut på att inte bomba. Tillsammans med en rad deltagande arabländer som har liknande, oftast hårdare, begränsningar för sin insats, genomför den svenska planen flygspaning.

”Svenskarna tar bilderna, sen kommer danskar och norrmän för att bomba”, skriver Aftenposten.

De svenska flygspaningsuppdragen bekräftas av svenska försvaret som dock i övrigt vill säga så litet som möjligt om den svenska insatsen.

I Danmark har man varit mera öppen. På danska flygvapnets webbplats sker en uppdatering flera gånger dagligen. Där kan man läsa att danskt flyg i tisdags utförde fyra uppdrag.

”Under samtliga uppdrag fälldes precisionsbomber. Bomberna fälldes mot luftvärnsrobotbatterier och stridsvagnar väster om Misrata, mot en militär lagerplats söder om Tripoli samt mot ammunitionsbunkrar söder om Sirte. Det har nu genomförts 107 uppdrag. Samtliga var bombuppdrag bortsett från ett jaktuppdrag. Sammanlagt har 224 bomber fällts,” heter det.

Gaddafi-regimens utrikesminister Abd al-Ati al-Obeidi varnar i en BBC-intervju att brittiska planer på att skicka militära rådgivare till rebellerna ”inte kommer att främja fred och dialog” i Libyen.

I stället vill han ha en vapenvila, följd av en halvårslång period av förberedelser inför ett FN-övervakat val, så som Afrikanska unionen har föreslagit.

- Vi är säkra på att om de här bombningarna tar slut och vi får en riktig vapenvila så kan vi dra igång en dialog bland alla libyer om vad de vill ha: demokrati, politiska reformer, grundlagar, val. . . Detta kan inte hända så som det ser ut nu, sade al-Obeidi till BBC.