Israels riksåklagare Menachem Mazuz står i begrepp att åtala premiärminister Ehud Olmert för korruption. Men det får inte Olmert att avgå och låta den nya Kadimaledaren, utrikesminister Tzipi Livni, leda en övergångs-regering fram till valet den 10 februari.

Tzipi Livni meddelade frankt i torsdags att ”premiärministern måste gå, det finns inget alternativ till det”.

Ehud Olmert svarade med att anklaga Livni för att försöka klättra uppåt genom att trampa på honom. Att dessa båda antagonister tillhör samma parti och har regeringens högsta poster gör situationen till en blandning mellan såpa och tragikomik.

Men de som inte vill se Likudledaren ”Bibi” Netanyahu komma tillbaka som premiärminister har lättare för att hålla sig för skratt.

Galia Golan är professor emerita i statskunskap i Herzliya och veteran inom Fred Nu-rörelsen. Hon säger med en suck att ”Olmert inte har gjort ett dugg för att hjälpa Kadima – eller framför allt Tzipi LIvni – att vinna valet”.

Galia Golan är imponerad över att Livni avstod från att bilda rege-ring för att hon krävde att Jerusalemfrågan ska vara kvar i fredsförhandlingarna med palestinierna. Golan menar att Olmert riktar sin ilska på Livni, trots att det ”uppenbart var Likud” som satte i gång den process som gjort Olmert till föremål för en förundersökning om korruption.

–Olmert kunde ha ändrat förutsättningarna för Livni genom att avgå som premiärminister redan när han lämnade posten som Kadimaledare. Hennes chanser att vinna valet skulle vara bättre om han lät henne leda en övergångsregering. Men han klamrar sig fast vid makten.

Den som tjänar på detta är Likudledaren Netanyahu. Men han skulle klara sig bra i opinionsmätningarna även utan praktgrälet inom Kadima.

–Den israeliska allmänheten ser inget alternativ till Likud, trots att mätningar visar att de är för en tvåstatslösning. Men Kadima är svagt och Labour tappar stort. Väljarkåren rör sig högerut för att folk tycker att så mycket har misslyckats: Oslo, Camp David, tillbakadragandet från Gaza, Annapolis. Det finns en känsla av uppgivenhet, säger Galia Golan.

På palestinska sida finns en motsvarande uppgivenhet, även om de sociala, politiska och ekonomiska förutsättningarna i övrigt skiljer sig starkt åt mellan israeler och palestinier.