Utgången i omröstningen på torsdag togs till nyligen för given av politikerna som förlitade sig på att irländarna generellt sett tillhör Europas mest EU-positiva invånare. Men det två senaste optionsmätningarna visar att nej-sidan ryckt fram och att en ja-seger är långt i från självklar.

Söndagens opinionsmätning i‑Sunday Business Post gav nej-sidan 39 procent, en ökning med sex procent på två veckor. Ja-sidan hade bara ökat med en procent till 42 procent av rösterna.

Resultatet var bättre för ja-sidan än den mätning som presenterades i Irish Times i fredags och som sände kalla kårar genom det politiska etablissemanget. I‑mätningen hade nej-sidan i‑princip fördubblats under en treveckorsperiod, från 18 till 35 procent, och gått om ja-sidan. Antalet obeslutsamma hade minskat men representerade fortfarande mer än en tredjedel av väljarkåren.

Vid det här laget har de flesta irländare hört talas om Lissabonfördraget och sannolikt är Irland det land som har bäst insyn i vad det nya fördraget innebär. Ändå tycks svårigheten att förstå det komplexa innehållet vara en nyckelfaktor för dem som säger att de kommer att rösta nej eller stanna hemma på torsdag.

Traditionellt har ett lågt valdeltagande varit negativt för EU-förespråkarna, något som var tydligt när Irland röstade nej till Nicefördraget 2001. Efter en del förändringar skedde en ny omröstning hösten 2002 som gjorde att fördraget kunde ratificeras. Då liksom den här gången var Irland det enda land som höll en folkomröstning, en följd av ett tidigare utslag i högsta domstolen om att konstitutionella förändringar kräver folkets samtycke.

Lissabonfördraget, som bland annat ska reformera beslutsfattandet i EU och måste godkännas av samtliga 27 medlemsländer, ersätter det förslag till EU-konstitution som föll när franska och nederländska väljare röstade nej i‑folkomröstningar 2005.

Ett irländskt nej kan få stora konsekvenser för unionen. Förespråkare fruktar att ett nej skulle sprida sig till andra länder vars parlament ännu inte ratificerat fördraget, däribland Storbritannien och Polen. Nej-sidan menar å sin sida att Irland skulle få en ny chans att omförhandla fördraget till Irlands fördel.

På Irland stöds ja-lägret nu av alla parlamentariska partier utom ett – Sinn Féin – samt av näringslivet, de fackliga organisationerna och jordbruksorganisationerna. På nej-sidan finns förutom Sinn Féin, ett antal mindre organisationer på vänsterkanten samt nytillskottet Libertas som står till höger.

I går höll ledarna för de tre största partierna en gemensam presskonferens för ett ja. Men trots att nästan alla väljare röstat på ett parti som förespråkar Lissabonfördraget är utgången alltså oklar.

Det beror bland annat på en misstro mot etablissemanget och en oro för att mer makt förskjuts till EU. Samtidigt har flera frågor som inte är direkt relaterade till fördraget haft en framträdande roll i debatten. De rör bland annat beskattningen av utländska företag, fackens rätt till kollektivavtal, Irlands neutralitet, möjligheten att lägga in ett veto i förhandlingar med WTO och abortfrågan.