De flesta människor utanför Afrika har runt fyra procent DNA som går att härleda till neadertalare. När den upptäckten gjordes av bland annat den svenske forskaren Svante Pääbo år 2010 drogs slutsatsen att tidiga människor och neandertalare fick barn tillsammans och att arterna på så vis korsades.

Enligt forskarna tydde fynden på att det skedde en förökning mellan neandertalare och människor efter att utvandringen från Afrika hade påbörjats. Forskare vid Cambridge universitet menar nu att den teorin inte håller, skriver the Guardian. I stället pekar de på att de två arterna kan ha haft en gemensam förfader.

– Det fanns en förfader till både neadertalare och den moderna människan - som vissa arkeologer skulle kalla Homo heidelbergensis - som kan ha täckt in både Afrika och Europa för en halv miljon år sedan, säger Andrea Manica, en av forskarna, till tidningen.

Enligt honom överdrev den tidigare forskningen i vilken utsträckning korsning mellan arterna kunnat påverka det gemensamma DNA:t.

Forskarna som stod för den tidigare upptäckten menar att den nya studien inte omkullkastar deras teorier.

– Vi ser det som en alltför knapphändig förklaring, säger Svante Pääbo till the Guardian.

LÄS OCKSÅ: Neandertalares gener kvar hos människan