Nasji betyder ”Våra” i betydelsen ”Våra hjältar” eller ”Våra hjältemodiga trupper”. Där finns också­ ett motsatsförhållande: de som inte tillhör Nasji är motståndare och de som protesterar mot president Putin är organisationens fiender. Det må vara anhängare till liberala partiet Yabloko, vänsterextremister eller ett land som Estland.

Nasji bildades 2005 i svallvågorna efter den Orangea revolutionen i Ukraina. Till den bidrog nämligen i hög grad ungdoms-­rörelsen Pora (Det är dags). Pora hade sina rötter i Ukrainas självständighetskamp i början av 1990-talet men tog aktiv lärdom av serbiska Otpor och georgiska Kmara – två ungdomsorganisation­er som fick diktatorerna Slobodan Milosevic och Eduard Sjevardnadze på fall.

För Kreml kom revolutionen i Ukraina som en chock. Den ­bidrog till att många från utlandet stödda frivilligorganisationer i Ryss­land fått det svårt att arbeta ostört. Bildandet av Nasji var en reaktion på händelserna i Ukraina. Kreml ville ha en egen ungdomsorganisation att använda om politiska motståndare skulle försöka organisera stora protester. Tanken var att om ungdomar skulle slå upp tältläger på gator eller torg så ­skulle de vara Putintrogna.

Bakom Vladimir Putins helhjärtade stöd för Nasij finns ­också en målsättning att fylla ett politiskt­ tomrum. Ryska ungdomar har visat ett allt större politiskt ointresse och problem med droger och kriminalitet har ökat.

Den ryske presidenten framstår som ett gott exempel för ­Nasjis medlemmar – en vältränad­ idrottsman, återhållsam med alkohol, vårdad klädesel och en ­utpräglad patriot.

I den pånyttfödda ryska nationalismen har Nasji sin givna plats. Frågan är dock om ledarna i Kreml alltid har kontroll över den. Det finns tecken på att ­extremister också söker sig till ­Nasji och när Putin talar ned­sättande om till exempel tjetjener eller ester tar dessa detta som ett godkännande även för brutala handlingar. Presidentens politiska motståndare kallar i bland ­organisationen för ”Putins prygeltrupp”.