Det var under en frågestund i parlamentet som frågan om Etiopiens antiterroristlagar kom upp och premiärminister Meles Zenawi – som tidigare varit mycket kritisk till de svenska journalisterna – öppnade för att en benådning kan bli aktuell. Eftersom alla parlamentsledamöter utom en tillhör premiärministerns eget parti talar allt för att frågan var tillrättalagd, Meles Zenawi ville tala om saken.

– Meles Zenawi kunde sända en politisk signal till Sverige och till det internationella samfundet i den här frågan utan att det ser ut som att han frivilligt går ut med informationen, säger den norske professorn i mänskliga rättigheter och Etiopienexperten Kjetil Tronvoll till nyhetsbyrån TT.

Tronvoll tror att det är den internationella uppmärksamheten och kritiken mot den hårda domen mot svenskarna som fått premiärministern att skifta tonläge när det gäller Schibbye och Persson.

– Etiopiska regeringsföreträdare, inklusive premiärministern, får ständigt frågor om de svenska journalisterna i olika bilaterala möten och självklart vill de få problemet ur världen, säger Kjetil Tronvoll.

Svenskarna måste dock lämna in nådeansökan där de erkänner sina brott, ber om ursäkt och lovar att inte göra om detta. En källa i Addis Abeba säger till SvD att den processen kan ta lång tid.

– Tjänstemän talar om upp till ett år efter att nådeansökan lämnats in, men det här är ett ovanligt fall så ingen vet egentligen, säger källan som vill vara anonym.

Etiopien har en stark tradition när det gäller benådningar och det gäller såväl politiska fångar som journalister. Det sker som regel i samband med högtider och då är det framför allt två datum som gäller: 27 april i samband med påsken och den 11 september i samband med det etiopiska nyåret.

Martin Schibbye och Johan Persson dömdes i slutet av december till elva års fängelse för att illegalt ha tagit sig in i Etiopien och för samröre med den terroriststämplade gerillagruppen ONLF.