LISSABON Nato håller toppmöte vartannat år. Men aldrig sedan kalla krigets slut för 20 år sedan, har så mycket stått på spel som nu. Här är de viktigaste frågorna för alliansens ledare.

1 AFGHANISTAN

Nato leder i dag Isaf-styrkan med 131 000 militärer borta i Afghanistan. USA:s president Barack Obama som kommer hit i dag har satsat sin prestige på att sända fler soldater dit för att ­avsluta det krig som inleddes med terrorattacken mot USA 2001.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon deltar på lördag i mötet om Afghanistan. Om Isaf ska kunna lämna Afghanistan måste FN och EU få fart på det civila ­biståndet så att afghanerna kan få kontroll över landet och ­utveckla det.

I år har 600 internationella ­soldater stupat – varav tre svenskar – den högsta siffran hittills. Det är en logisk följd av intensifierade strider, men inför toppmötet kommer optimistiska besked:

– Genom att ta in mer trupper vill vi ta tillbaka initiativet på marken. Det har vi gjort. Helt klart är talibanerna pressade överallt. al-Qaida har inga säkra tillflyktsorter att operera ifrån längre. Och områdena under ­afghanska regeringens kontroll och inflytande ökar. Talibanerna har inte förlorat ännu – men de kan heller inte vinna, deklarerar Natos danske generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen.

– Detta är en alltför positiv bild av situationen just nu. Det kan stämma i södra Afghanistan, men i övriga landet får talibanerna ökat inflytande, invänder Robert Egnell vid svenska Försvarshögskolan.

USA har med 90 000 soldater i Isaf mest att säga till om. Isaf följer en amerikansk strategi för upprorsbekämpning i fem steg. De är: shape, clear, hold, build and transfer. Det vill säga, inta ett ­område, få bort talibanerna, hålla området samt att återuppbygga och slutligen överlämna ansvaret till afghanerna själva.

– Amerikanerna kommer att ge politikerna en rosenskimrande bild av framgångar. Men i verkligheten är det shape, clear, hold, hold, and hold. Isaf fastnar i att hålla områden som afghanerna ännu inte klarar att ta över. De amerikanska militärerna vill köpa mer tid, förklarar en europeisk officer som deltar i förberedelserna för toppmötet för SvD.

Afghanerna ska ta över vissa distrikt 2011 och ansvaret för hela landet 2014 då stridande Isaf-trupp ska tas hem. Men afghanerna är inte redo, och nu kommer nya signaler:

– Vårt åtagande i Afghanistan är långsiktigt, ingen ska tro att de kan vänta ut oss – vi kommer att stanna så länge det krävs för att avsluta vårt uppdrag, säger Fogh Rasmussen.

Det nya årtal som diskuterats internt är i stället 2020, enligt vad Nato-diplomater uppger för SvD. Efter 2014 vill Nato sluta avtal med Afghanistans regering och göra utvärderingar av insatsen vart tredje år, alltså i praktiken närvaro till 2020.

2 FÖRSVAR

Det andra stora temat på mötet blir att anta en ny strategi för hela alliansen. Dagens strategi är tio år gammal med tonvikt på fredsinsatser. När Estland, Lettland och Litauen blev Nato-länder 2004 gjorde alliansen inte upp några förvarsplaner för dem. ­Efter kriget mellan Ryssland och Georgien 2008 har balter och östeuropéer krävt att Nato tar sin kärnuppgift, försvar av medlemsländerna, på allvar. Det innebär fler övningar i Sveriges närområde – samtidigt som Natos globala ambitioner som krishanterare slås fast.

3 MISSILSKÖLD

En annan nyhet i det strategiska konceptet är att Nato satsar på ett missilförsvar som ska skydda medlemsländernas befolkning mot angrepp från till exempel Iran.

4 RYSSLAND

Ett särskilt toppmöte med Rysslands president Dimitrij Medvedev på lördag blir en nystart av relationerna. Ryssland inbjuds av Nato att utbyta data och information om missilförsvar. Det ryska svaret blir att tilllåta mer transittrafik till och från Afghanistan.

5 UTVIDGNING

Albanien och Kroatien blev 2009 de nyaste Nato-länderna. I princip är Natos dörr öppen och Montenegro och Bosnien förhandlar om inträde medan Makedonien blockeras av Grekland. Medlemskap för Georgien ligger i praktiken på is efter kriget med Ryssland. Ukraina har visat allt mindre intresse för inträde.

6 NEDSKÄRNINGAR

Stora Nato-länder som USA, Frankrike och Storbritannien tvingas av budgetskäl spara på militärutgifterna. Även Natos kommandon bantas med 5000 personer, eller med Fogh Rasmussens drastiska ordval:

– Vi skär bort fettet och investerar i muskler.