LÄS MER: Ladda ner rapporten här (extern länk)
En av de viktigaste slutsatserna i kommissionens rapport är att kommunikationen och ledarskapet inte har fungerat – och där måste myndigheterna bli bättre. På svenska myndigheten för samhällsskydd och beredskap hade man i dag ett möte om rapporten där man diskuterade hur den skulle hanteras.
– Självklart tittar vi på den. Onekligen är det så att för alla stora händelser som är av den här oväntade dramatiska typen så finns det en massa lärdomar som inte bara är speciella för den händelsen. Jag kan tänka mig att polisen har mycket att lära men det har vi alla. Vi gör en snabb analys och sen kommer vi säkert använda slutsatserna och erfarenheterna som finns i rapporten i vårt vanliga utvecklingsarbete, säger Eva Rundkvist, pressansvarig för myndighetsledningen vid MSB.
Nils Svartz, myndighetens överdirektör, menar att Sverige ligger långt fram i den typen av beredskap.
– Anledningen till att man bildade myndigheten var just för att få en bättre samverkan mellan krishanteringssystemets olika aktörer. Vi utbildar, håller övningar och vi håller också samverkanskonferenser som är en grund för att kunna klara en sådan här händelse bättre.
– Sedan hur vi hade klarat en situation som i Norge får man nog vara ödmjuk innan man förhäver sig men vi har identifierat det här problemet kommissionen pekar på. I kommissionen nämns att man haft en ganska god plan men att man haft problem att genomföra den. Att göra är en sak och att öva en annan. När det är krissituation går man tillbaks till det som är intränat, säger han.
Hur vi hade klarat en situation som i Norge får man nog vara ödmjuk innan man förhäver sig.
Nils Svartz, överdirektör MSB
Allra helst ska man kunna jobba i kris som man jobbar i vardagen, menar Svartz, med skillnaden att kravet på att kunna samverka är större.
– Tack och lov är sådana kriser ovanliga i den här delen av världen, men vi går ju inte lottlösa. Vi har ju haft vår terrorist på Bryggargatan och det var nog mer tur än skicklighet att det inte blev en värre effekt, medger han.
Något mer som skiljer den svenska och norska beredskapen är enligt Svartz att den svenska polisen använder radiokommunikationssystemet Rakel.
– Men där är alla kommuner inte med och det skulle de behöva vara, tillägger han.
Trots att Sverige är väl rustat tror han dock att rapporten kommer få stor betydelse även här. Utan att ha läst den i sin helhet tycker han att den verkar genomarbetad.
– Jag tycker det är viktigt att många aktörer tar del av slutsatserna. Jag tror vi har mycket att lära. Till exempel tror jag att polisens omorganisation kan ha god nytta av den här rapporten för att strukturera sin samverkan.
– Rapporten tar också upp hur alarmeringscentraler bör se ut och pekar på brister. Där tror jag det är viktigt för oss att se om vi kan undvika samma misstag.
LÄS MER: Kritiken slår mot polisen i första hand
LÄS MER: Ladda ner rapporten här (extern länk)
