Den egna statistiken från Isaf (International Security Assistance force) visar att antalet väpnade sammandrabbningar i Afghanistan ökade från 22000 år 2009 till 34000 förra året, en ökning med hela 54 procent. En förklaring är att USA markant ökat sin mili- tära närvaro – cirka 110000 av de totalt 150000 utländska soldaterna – och gått på offensiven mot talibanernas starkaste fästen i södra och östra Afghanistan. Men det är också ett resultat av talibanernas ökade närvaro i allt fler provinser. I dag har motståndsmännen egna nätverk i 33 av landets 34 provinser.

Anders Fänge, platschef för Svenska Afghanistankommittén och med 20 års erfarenhet av Afghanistan, ser inte heller någon anledning till optimism.

–De framgångar som amerikanerna talar om i söder beror på att talibanerna drar sig undan när de utsätts för press. Det handlar om klassisk gerillataktik. De drar sig undan upp i bergen eller till Pakistan och kommer tillbaka när de utländska soldaterna lämnar över befälet till afghansk polis och militär, säger Anders Fänge på telefon från Kabul.

Antalet dödade utländska soldater visar också en skrämmande utveckling och har stadigt ökat sedan talibanerna drevs bort från makten 2001. I fjol dödades 711 utländska soldater jämfört med 521 året innan.

En dansk officer, intervjuad i Ekstrabladet för en vecka sedan, gav en avslöjande bild av utvecklingen i den sydliga provinsen Helmand där de utländska förlusterna varit större än någon annan stans. Under 2010 dödades där bland annat åtta danskar.

–Kriget i Helmand har förlorats och jag vill inte längre bidra till att dölja det för folket och framtida soldater. De hundratals danska pojkar som snart kommer att åka till Afghanistan har rätt att få veta den verkliga risken. Politikers och militärledningens berättelser att det går framåt både för det civila samhället och militärt är inte sant, sade officeren, som av sekretesskäl inte ville framträda med namn.

Grundproblemet är att Afghani- stan ännu inte är en fungerande stat där befolkningen erbjuds säkerhet och framtidstro. Korruptionen är omfattande och den byråkratiska ineffektiviteten stor. Sannolikt hamnar en stor del av de miljarder dollar som Väst satsar på återuppbyggnad inte hos de behövande utan i fickorna på ministrar och andra högt uppsatta män i Kabuls maktkorridorer.

Förhoppningarna att det nya parlamentet skulle kunna balansera president Hamid Karzais makt och rensa upp i korruptionsträsket har inte infriats. När parlamentet, efter månaders försening, äntligen kom på plats har det haft svårt att fungera. Ännu efter fem veckors kohandel har det inte kunnat enas om en talman. I spelet om att enas kring ett namn fortsätter korruptionen att frodas när ledamöter erbjuds stora summor pengar för att ge sin röst för en viss kandidat.

Västerlänningar i Kabul ser också anledning till ökad oro för den egna säkerheten. Under de senaste två veckorna har det skett två terrordåd i huvudstaden mot ”mjuka” mål som ofta frekventeras av västerlänningar – ett mot en matvarubutik och ett mot ett shoppingcenter. Tidigare har talibanernas självmordsattacker riktats mot militära mål eller afghanska poliser, nu kan en ny farlig trend vara på väg.

Jan Blomgren bevakar Afghanistan. jan.blomgren@svd.se


Wikileaks: Läs SvD:s artiklar