Det har gått trettio år sedan sagobröllopet mellan den då 32-årige Prins Charles och lady Diana, 20. Den gången kantade hundratusentals britter vägen till Sankt Pauls katedral för att få en glimt av Charles och “folkets prinsessa”. Vigseln följdes av 750 miljoner tv-tittare, vilket gjorde ceremonin till det mest populära programmet någonsin. Vem hade då kunnat ana att de följande tre decennierna skulle präglas av skandaler, skilsmässor och Dianas tragiska bortgång - i stället för av kunglig lycka?

När prinsarna William och Harry beskrivs tonar i stället en nästan präktig bild fram. Trots många olikheter tycks bröderna ha svetsats samman under barndom och tonår. Ända sedan Dianas död har deras privatliv varsamt skyddats från medierna samtidigt som pressen tycks ha lärt sig av sina misstag.

William beskrivs som den mer akademiske av de två, Harry som jordnära och praktisk. När bröderna var yngre konstaterade Harry i flera intervjuer att William var den smartare av de två.

Som vuxna har de till bringat flera år i försvaret till sammans, senast som helikopterpiloter i flygvapnet RAF. Brödernas vänskap understryks av att William valt Harry som sin best man, och att det var Harry som ansvarade för svensexan.

Att det nygifta paret ska dela våning med den yngre prinsen tills de beslutat sig för var de ska bo tyder också på att banden mellan dem är starka. Vid flera tillfällen har Harry lovordat Kate Middleton och välkomnat henne till familjen.

Både William och Harry är också engagerade i välgörenhetsprojekt, ofta tillsammans med prins Charles, genom stiftelsen han grundat. Men även i projekt som inspirerats av Diana.

- Diana är uppenbarligen ett starkt minne som fortsätter att ha inflytande. De tycks ha ärvt många av hennes bättre sidor, säger tidningen Guardians korrespondent för kungahuset, Stephen Bates.

När han förra året följde prins William under en resa till Australien slogs han av dennes varma och empatiska sätt.

- Han var inte alls pompös som prins Charles kan vara. Inte heller avståndstagande eller nedlåtande. Tvärtom verkar William ha förmågan att föra ett normalt samtal, vilket är mer än vad en del andra medlemmar av kungahuset förmår, säger Stephen Bates.

Att William strävat efter att leva ett så normalt liv som möjligt understryks i intervjuer under åren. Under sitt sabbatsår efter universitetet arbetade han för minimilön på ett engelskt jordbruk. Efteråt var han särskilt nöjd med att han behandlats på samma sätt som de andra. Liknande kommentarer kommer ofta när William talar om sin tid i försvaret.

När prins William fått frågan om det är svårt att våga lita på nya bekantskaper svarar han att han alltid är på sin vakt, men att det också är problematiskt för nya vänner att vänja sig vid säkerhetsrutinerna som omger honom och som försvårar normala relationer. Kanske är också det en av orsakerna till att han föll för Catherine Middleton, och på köpet fick en till synes stabil och lojal familj i byn Bucklebury längs motorvägskorridoren M4 - ursymbolen för Englands välmående och trygga medelklass.

Kate är äldst av tre syskon och dotter till en tidigare flygvärdinna och en företagsman som blivit miljonärer genom sitt postorderföretag. Bland de 1800 bröllopsgästerna finns bland annat den lokale pubägaren och familjens slaktare. Innan Kate Middleton började studera konst i Skottland läste hon på privatskolan Marlborough College, där hon bland annat ägnade sig åt sport.

Paret började läsa historia tillsammans 2001 och flyttade senare in i samma hus. Kärlek ska ha uppstått runt jul 2003. Kate Middleton beskrivs som intelligent och belevad, men framförallt diskret, en egenskap som står mycket högt i kurs inom kungafamiljen. Även om familjen Middleton klagar över närgångna paparazzis så är det lilla som läcker ut om familjens tillvaro ofta hårt redigerade beskrivningar, på deras egna villkor.

När bilder från Catherines barndom nyligen släpptes fick vi exempelvis veta att familjen bodde i Jordanien när hon var två till fyra år gammal, men inget om vad pappan arbetade med under tiden. Efter de två offentliga uppdrag som den blivande prinsessan och William hunnit med tillsammans har Kate Middleton överraskat och vunnit över eventuella kritiker på sin sida.

Samtidigt vilar både historien och framtiden på parets axlar. En av orsakerna till att de bröt sitt förhållande 2007 ska ha varit att William ville ge henne möjlighet att ta ställning till vilken typ av liv hon vill ha.

En anekdot som illustrerar dilemmat beskriver när prinsessan Diana för första gången körde in till Buckingham Palace i sin Mini, full av tillförsikt inför framtiden. Först flera år senare berättade hon att det blev sista gången hon färdades utan livvakt, och att hon sörjde friheten som gått henne förlorad.

- Prins William har på nära håll sett alla problem som hans mamma fick utstå under sin tid hos kungafamiljen, en del av dem självförvållade. William och folket omkring honom är angelägna om att det inte upprepas, säger Joe Little, redaktör för Majesty Magazine.

Nu gifter sig paret i Westminster Abbey, där Diana begravdes. På fingret bär Catherine Middleton Dianas ring.

- Den är väldigt speciell för mig. Det är mitt sätt att visa att min mamma är med oss här i dag, sade William när han och Kate presenterade sin förlovning. Sedan konstaterade han att det nu gäller att staka ut en egen väg.

- Ingen kommer försöka fylla min mammas skor.

Och trots att Kate Middleton är populär är det inget som på allvar jämför henne med Diana. Tvärtom har elaka rykten gjort gällande att paret passar så väl för sin kommande roll att drottningen skulle föredra William som arvtagare framför sin egen son. Den lösningen föredrogs också av sex av tio britter som tiullfrågades om saken i en opinionsmätning beställd av Sunday Times. En tredjedel skulle gärna se att drottningen abdikerade.

I praktiken kommer den frågan inte på tal

- Det ingår inte i monarkins DNA. Så länge drottningen är frisk kommer hon att regera. Om hon blir lika gammal som sin mor kommer inte Charles att bli kung förrän han är närmare 70. Det här åldrandet är en källa till oro för dem, säger Stephen Bates på the Guardian.

Nu har det blivit dags för prins William, 28, att föra Catherine Middleton, 29, till altaret. Till det yttre påminner firandet om när Williams föräldrar tog världen med storm. En halv miljon personer väntas följa kortegen i London. Och den här gången kablas kalaset ut till två miljarder åskådare jorden runt. Ändå är det något som inte stämmer med jämförelsen.

- Visst är bröllopet utmärkt, det globala intresset enormt. Men här är många helt likgiltiga trots att det är en unik chans att se kungahuset göra det de är allra bäst på. Jag hoppas verkligen de blir mer entusiastiska ju närmare bröllopet vi kommer, säger Ingrid Seward, författare till flera böcker om kungahuset och chefredaktör för magasinet Majesty. Enligt henne ligger förklaringen till apatin i britternas psyke, någon bättre förlaring har hon inte.

Tidningen the Guardians kungakorrespondent Stephen Bates har en annan teori:

- Det mesta av monarkins glans har försvunnit under de senaste tre decennierna. Samtidigt påminner regenternas livsstil allt mer om hur folk i allmänhet har det, med separationer och samboförhållanden. Men att britterna tar uppståndelsen med ro betyder inte automatiskt att de vill se ett alternativ till monarkin, säger han.

För Storbritannien är bröllopet inledningen på 18 månader i rampljuset. Förutom vigseln stundar nästa års sommar-OS och drottning Elizabeths 60-årsjubileum som drottning. Turistmyndigheten hårdsatsar och hoppas på turistrekord.

Även politikerna ser fram emot festligheterna, inte minst som ett sätt att samla landet runt en gemensam nationell symbol. Oppositionsledaren Ed Miliband har sagt att det rör sig om ett ”fantastiskt tillfälle” för nationen, i kontrast mot tidigare Labourkrav på att reformera kungahuset.

Den rojalistiske premiärministern David Cameron går längre. Han anser att britterna har en tendens att underdriva sin patriotism. Förutom att ge alla landsmän en extra helgdag i samband med bröllopet uppmanar han dem att anordna folkliga fester på gatorna, precis som när Charles och Diana gifte sig. Själva dukar paret Cameron upp ett bord på Downing Street.

Men allt pekar alltså på att britterna är långt från extas. I stället fylls medierna med rapporter om att charterresorna tar slut på nolltid. När turisterna väller in flyr engelsmännen, inget Cameron väntade sig när han gav britterna ledigt. Han och ministrarna har vid upprepade tillfällen uppmanat kommunerna att slopa den brittiskt byråkratin för att få till stånd fler spontana kalas.

- Jag håller en fest och jag vill att ni också gör det. Det här är ett utmärkt tillfälle för folk att samlas och fira, sade han nyligen.

Ändå har bara fyra tusen ansökningar kommit in, långt färre än sist det begav sig. Ironiskt nog kan uppmaningen till kommunerna i stället gynna republikanerna, som också jobbar för högtryck inför bröllopet. Planerna för deras planerade gatufest i Covent Garden stoppades i förra veckan av stadshuset i Camden. Enligt den arrangerande organisationen Republic försöker kommunen tysta kritikerna.

Republic, vars medlemsantal stigit från åtta tusen i november till 14 000 i april, pressar också BBC att bredda sin bevakning av kungahuset i enlighet med kraven på opartiskhet. Public service-företaget har drygt tusen anställda i gång under vigseln och tvingas ge större utrymme åt monarkins belackare.

I en opionionsmätning som Republic beställt från ICM uppger 79 procent av de tillfrågade att de bryr sig lite eller är helt likgiltiga inför vigseln.

- Britterna är mer demokratiskt sinnade nu. Samtidigt har pressen varit full av negativa rubriker om det brittiska kungahuset de senaste 30 åren. Eventet är väldigt positivt för oss eftersom vi fått större donationer och ökat försäljningen av muggar och kläder, säger Republics talesman Graham Smith.

Han förutspår en ny våg av antirojalism. Vid prinsessan Victorias bröllop i Stockholm förra året samlades republikanerna och bildade Alliansen för republikanska organisationer i Europa, Aerm. Nästa möte äger rum vid bröllopet i London.

- Uppmärksamheten de kommande åren blir toppen för oss. För monarkin gäller det att anpassa sig till de nya tiderna. Men kungligheterna kan inte bli för vanliga eftersom de lever på föreställningen om att de är utvalda, säger Graham Smith.

Enligt honom är det inte lätt för kungligheterna att både försöka leva normala liv och samtidigt hålla jämna steg med resten av samhället.

I likhet med prinsessan Victoria har prins William valt att gifta sig utanför aristokratin. Kate och William träffades för snart åtta år sedan när de studerade tillsammans på prestigeuniversitetet St Andrews i Skottland. Båda fick bra betyg och har haft gott om tid att lära känna varandra, två faktorer som utmärker dem i jämförelse med tidigare generationer.

- Till skillnad från tidigare kungabröllop är inte det här ett arrangerat äktenskap. Diana var ung och outbildad när hon träffad Charles. William och Kate är äldre, bildade och har känt varandra länge. När prinsarna tidigare tvingades hitta en partner högt upp i aristokratin brukade det leda till katastrofala äktenskap, säger Stephen Bates på The Guardian

Förutom i fallet med Charles och Diana gäller det kronprinsen Charles lillebror Andrew, vars krashade äktenskap med Sarah Ferguson förvandlats till en följetong i medierna. Prins Andrews omdöme har också ifrågasatts när han som Storbritanniens särskilde handelsrepresentant haft nära kontakter med tvivelaktiga affärs- och statsmän från mindre nogräknade länder. Enligt SvD:s efterforskningar visar det på svårigheterna för syskonen till tronarvingar att hitta en rimlig roll i samhället utan att förlora sina privilegier.

Enligt Joe Little på Majesty Magazine kan det även drabba prins Harry. Så småningen är också smekmånaden för monarkins nya generation att vara över.

- Medierna har en vana att sätta folk på piedestaler och sedan leta efter motiv för att slå ner dem. Det hände Diana som blev otroligt populär innan det började skaka så att hon föll ner. Det är oundvikligt att det kommer att drabba Harry, och med största sannolikhet Kate Middleton, säger Joe Little på Majesty Magazine.