Foto: Amel Emric/AP
BONN Ratko Mladic fördes tidigt i går från FN-häktet i Scheveningen till domstolen i Haag där han framträdde offentligt för första gången sedan han för 16 år sedan gick under jorden. Utanför rätten demonstrerade anhöriga till offren.
–Jag är lycklig över att få vara här och – än en gång – se de blodiga ögonen på denna brottsling som slaktat våra barn, sa Munira Subac, ledare för organisationen Srebrenicas mödrar.
–Samtidigt är jag djupt olycklig över att så många mödrar inte fått uppleva denna dag. Mödrar som fått begrava barn utan huvuden, utan händer, och som bara hade en enda önskan: att få se Mladic gripen.
I högsäkerhetssalen placerades Mladic bakom skottsäkra glasväggar, iklädd en grå kostym och baseballmössa som han i rätten tog av sig. Han talade långsamt, nästan sluddrande. Ena armen tycktes vara förlamad.
–Jag är general Ratko Mladic, svarade han när rättens ordförande Alphons Orie ställde frågor om hans person.
Svaret kan ses som en fingervisning om hur Mladic tänker lägga upp sitt försvar: Det var som yrkessoldat som han tog emot och utförde order på uppdrag av serbiska politiker. ”Milosevic är den skyldige”, förklarade han redan i häktet i Belgrad, omedelbart efter gripandet i förra veckan.
Slobodan Milosevic, den förre jugoslaviske presidenten, avled i FN-häktet i Scheveningen utanför Haag 2006 mitt under pågående process. Han var åtalad för krigsförbrytelser vid krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien.
Mladic anförde i går hälsoproblem som ett skäl till att han behövde mer tid för att studera åtalet på 37 sidor.
–Jag är en allvarligt sjuk man, sa han med hes röst och förklarade att han inte hade kunna läsa åtalet än.
När rättens ordförande ville läsa upp åtalet brusade Mladic upp.
–Jag vill inte höra ett enda ord, dundrade han med plötsligt återvunnen styrka och betecknade beskyllningarna som avskyvärda och monstruösa.
Domare Alphons Orie nöjde sig med att läsa upp en sammanfattning av vad som framstår som efterkrigstidens mest omfattande och mest bestialiska krigsförbrytelser i Europa.
Han beskrev fall av mord och deportation, redovisade massavrättningar och talade om fångläger och massvåldtäkter. När han gick in på massakern i Srebrenica i juli 1995 där 8000 muslimska pojkar och män mördades såg Mladic inte längre ut som en bruten gammal man. Han sökte gång på gång ögonkontakt med anhöriga till mordoffren som satt i publiken, många av dem med tårar i ögonen.
Observatörer rapporterar att Mladic omedelbart reagerade när en av mödrarna från Srebrenica, anhörigorganisationen, gjorde ett tecken som när man skär av strupen. Mladic lutade sig tillbaka, nickade och log ett iskallt leende.
Efter en kort session där allmänheten fick lämna rättssalen för att den åtalade skulle kunna redogöra för sin hälsa fortsatte processen med en allt oförsonligare Mladic.
–Jag försvarade mitt folk, mitt land och nu försvarar jag mig själv, sade Mladic och försäkrade att han tänkte leva tills han är en fri man igen.
När han slutligen återvände till häktet vände han sig en sista gång till offren och deras anhöriga och gjorde honnör.
Mladic, som i går vägrade att erkänna sig vare sig skyldig eller oskyldig, har nu drygt 30 dagar på sig att förbereda sig på nästa rättegångsdag den 4 juli. Under tiden sitter han inlåst i ett häkte som erbjuder all bekvämlighet med tv, internetuppkopplad dator, böcker, spel, tillgång till kök och fri rörlighet i hela anläggningen.
Under den första tiden kommer han att få sitta isolerad från de andra 37 internerna. Men senare lär han stöta på gamla bundsförvanter som den bosnienserbiska ledaren Radovan Karadzic. Men också fiender som den förre kroatiske generalen Ante Gotovina som är dömd för krigsförbrytelser mot den serbiska befolkningen men som har överklagat domen.
Skulle Mladic bygga sitt försvar på att det var politikerna i Belgrad som höll i trådarna under kriget i Bosnien, där omkring 100000 människor mördades, måste Serbien räkna med miljardtunga skadeståndskrav.
Tänkbart är i sådana fall att Internationella domstolen i Haag omprövar sin tidigare dom att Serbien visserligen gjort sig skyldig till att inte ha stoppat massakern i Srebrenica men att det saknas bevis för direkt ansvar.
Det har länge spekulerats i att Mladic skulle sitta inne med bevis på Belgrads ledande roll i krigsförbrytelserna i Bosnien 1992–1995. Men många tror att han bluffar. I själva verket försökte han bara sätta tumskruvar på gamla medhjälpare i Serbien för att förhindra en utvisning.
