Massakern i Srebrenica där i juli 1995 över 8 000 bosniska pojkar och män fördes bort på lastbilar, avrättades och dumpades i massgravar är den värsta krigsförbrytelsen i Europa sedan andra världskriget, en ondskans och hatets symbol.

Ansvarig för massmorden i den bosniska FN-enklaven är Ratko Mladić. Detta enligt åklagarna vid den internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien som även anklagar Mladic för bland annat belägringen av Sarajevo med mer än 10 000 civila offer mellan den 5 april 1992 och den 29 februari 1996.

– Jag försvarade mitt land och min nation, sade Ratko Mladić när greps för ett år sedan. Inför rätten har han förklarat sig oskyldig. Hans advokat Branko Lukic sade i går att Mladic räknar med ett frikännande.

In i det sista har Mladić försökt förhala rättegången, bland annat genom att hänvisa till dålig hälsa. Han har också försökt få en av domarna utbytt. Alphons Orie från Nederländerna är enligt Mladić partisk på grund av att det var nederländska FN-soldater som inte förhindrade morden i Srebrenica.

I processen mot Mladic har åklagarna kallat 195 vittnen. Men 20 år efter det att krigen i forna Jugoslaven startade kan det vara svårt att bevisa beskyllningarna och entydigt knyta enskilda brott till den åtalade. Chefsåklagare Serge Brammertz är övertygad om att bevisen mot Mladic är starka och att rättvisa kommer att skipas.

Mladić föddes 1942 i ett krigshärjat och kaotiskt Bosnien och utvecklade tidigt ett hat mot muslimer. 1992 utnämndes han till general i de bosnienserbiska styrkorna och ledde striderna i Bosnien med oräkneliga övergrepp mot civilbefolkningen, massvåldtäkter, deportationer, mord och tortyr.

Efter kriget bet sig Mladić fast i den serbiskt dominerade Republika Srpska i Bosnien-Hercegovina och gick senare under jorden. Länge skyddades han av serbiska militärer och nationalister som förhindrade alla försök att gripa den forna generalen som många än i dag betraktar som en krigshjälte.

Vändpunkten kom när den EU-vänlige serbiske presidenten Boris Tadic på allvar lät polis och underrättelsetjänst jaga krigsförbrytarna. Den förre bosnienserbiske ledaren Radovan Karadžić greps 2008 i Belgrad där han i åratal levt under falsk identitet.

I maj förra året var det så dags för Ratko Mladić som greps i en by norra Serbien. ”Äntligen kan vi stänga ett mörkt kapitel i vår historia”, förklarade president Boris Tadic och tillfogade att Serbien nu tagit ett stort steg mot medlemskap i Europeiska unionen.