BONN. I ceremonin som idag äger rum på internationella Förintelsedagen den 27 januari, i år 65 år efter befrielsen genom Röda armén, deltar parlamentsledamöter från EU-parlamentet och ett stort antal nationella parlament. Dessutom Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, Polens president Lech Kaczynski och EU-parlamentets president Jerzy Buzek. Rysslands president Dmitrij Medvedev har av tidsbrist tackat nej till inbjudan, men ryska veteraner är närvarande.

De få fångarna som än idag är i livet tillhör dem som överlevde dödsmarscherna västerut när SS-trupperna 1945 i all hast övergav lägret och tog med sig 60000 fångar. Andra befriades av de sovjetiska trupperna som möttes av utmärglade människor med tomma blickar. Själva lägret lyckades SS bara delvis förstöra.

Många av dessa har gjort det till sin livsuppgift att berätta om svälten, sjukdomarna, misshandeln, det omänskliga slavarbetet och gaskamrarna där över en miljon judar men också icke judiska polacker, romer, sovjetiska krigsfångar, motståndskämpar och homosexuella systematiskt mördades.

Organisationen Jewish Claims Conference räknar med att cirka 500000 överlevande från Förintelsen fortfarande är i livet, varav 90000 i före detta Sovjetunionen. Senast 2025 väntas de sista offren från nazitiden ha dött. Den levande länken till det förflutna har då upphört att existera.

–När de sista som överlevt Nazitysklands vansinniga politik går bort kommer bara väggar och ruiner att finnas kvar för att vittna om vad som skett, manar Piotr Cywinski, chef för Auschwitz-Birkenaus minnesplats och museum i närheten av den polska staden Oswiecim, tre mil söder om Katowice i södra Polen.

Auschwitz som sedan 1979 är uppsatt på UNESCO:s världsarvslista hade förra året ett besökarrekord på över 1,3 miljoner, en ökning med 100000 sedan 2008. Turister, tyska skolklasser, israeliska ungdomar och judar från hela världen strömmar oavlåtligt till platsen för massmorden.

Samtidigt förfaller anläggningen i en takt som har fått stiftelsen för Auschwitz-Birkenau att sända ut nödsignaler till det internationella samfundet.

–Vi behöver massivt stöd och måste börja restaurera inom loppet av två år för att förhindra irreparabla skador, säger stiftelsens generaldirektör Jacek Kastelaniec och varnar för att ”galningar annars lätt kommer att kunna hävda att Förintelsen aldrig har ägt rum”.

Huvudlägret Auschwitz I som togs i drift i maj 1940 och senare kompletterades med förintelselägret Auschwitz II, eller Birkenau, samt arbetslägret Auschwitz-Monowitz för tvångsarbetare består idag av drygt 150 byggnader som övervakas och hjälpligt repareras av knappt 50 medarbetare. Därutöver finns flera hundra ruiner som ingen bryr sig om.

I själva museet passerar man travar av slitna skor och berg av glasögon och proteser som tornar upp sig. Bakom glas ser man hår från fångarna som rakades innan de fördes till gaskamrarna och sedan brändes upp i ugnarna i krematorierna. Detta visas i de röda tegelbyggnaderna i centrum av Auschwitz som är något så när välbehållet. En stor del av träbarackerna ruttnar däremot bort, flera av vakttornen är fallfärdiga och minst 80 procent av byggnaderna i Birkenau är raserade.

Polska regeringen har nu initierat en fond för att rädda Auschwitz. Tyskland har lovat att ställa 60 miljoner euro till förfogande, hälften av beloppet som behövs för att underhålla de viktigaste delarna av anläggningen. Till de mest prioriterade satsningarna hör 45 tegelbaracker som var och en beräknas kosta nästan 900000 euro att restaurera.

Restaureras måste också skylten ”Arbeit macht Frei” som hängde vid ingången till Auschwitz och som blev stulen den 18 december, sannolikt på uppdrag av högerextrema grupper i Sverige. Skylten med det makabra budskapet ”Arbete ger frihet” spårades av polsk polis bara dagar efter stölden men har till ceremonin idag ersatts med en kopia.