Under helgen har ett 40-tal miljöministrar samlats för överläggningar under ledning av danska miljöministern Connie Hedegaard. Nu kommer alla miljö- ministrar att involveras, och planen är att avtalstexten ska vara nästan klar när över 130 anmälda stats- och regeringschefer flyger in på torsdag.

De tre knäckfrågor som har utkristalliserats under helgen är egentligen samma som har vållat oenighet under hela året:

• Ländernas åtaganden om minskade utsläpp.

• Hur det långsiktiga utsläpps-målet, till år 2050, ska formuleras.

• Formerna för hur pengar till utvecklingsländerna ska för- delas så att de inte ökar sina utsläpp.

– Det kommer att bli tuffa förhandlingar, konstaterade miljöminister Andreas Carlgren vid en pressträff i går kväll.

EU:s krav på USA är mer bindande utsläppsminskningar, framför allt genom att åtgärder för att hejda avskogning i tropiska länder, vilket kan vara ett sätt att få den amerikanska kongressen att acceptera klimatavtalet.

– Men deras besked hittills är att det kommer de inte att göra, sade Carlgren, som för EU:s talan vid Köpenhamnsmötet.

Rykten går om att president Barack Obama därför inte har anledning att komma till slut-mötet, men det ser Andreas Carlgren som förhandlingstaktik.

Även Kina måste åstadkomma mer, men utvecklingsländer har inga krav på juridiskt bindande åtaganden.

EU förväntar sig också bud om klimatpengar till utvecklings- länderna från USA och andra rika länder. EU-toppmötet förra veckan enades om att unionen erbjuder 2,4 miljarder euro om året i tre år som en snabbstart till de mest utsatta länderna. Men det gäller enbart för åren 2010 till 2012. Behoven är enormt mycket större, beräkningar säger att minst 100 miljarder euro per år behövs totalt från 2020.

Förslaget nu är att alla världens länder, utom de allra fattigaste, är med och finansierar en Grön fond. U-länderna kommer att få ut mer pengar än de betalar in, medan det blir tvärtom för rika länder. Idén kommer ursprungligen från Mexiko och har ett brett stöd av ministrarna, enligt Carlgren.

Tvisten om utsläppsmålet till år 2050 står mellan i- och u-länder. EU:s position är att den globala medeltemperaturen inte ska överstiga två grader, och att världens totala utsläpp måste halveras fram till dess. Men de mest sårbara utvecklingsländerna anför nu max 1,5 grad som tänkbar ökning. Samtidigt avvisar Kina och u-länder med växande ekonomier att utsläppen ska börja vända ner.

– Vi tycker det är inkonsekvent att samtidigt vilja ha 1,5-gradersmålet men inte vända ner utsläppskurvan.

För närvarande är det oklart vilken typ av avtal som blir resultatet i Köpenhamn. Utvecklings-länderna vill att Kyotoprotokollet förlängs med ytterligare en åtagandeperiod efter 2013 eftersom det har legalt bindande krav på alla industriländer utom USA. Men EU och i-länderna arbetar för ett annat avtal för att få med USA.

– Det är möjligt att vi lämnar Köpenhamn en temporär lösning, säger Andreas Carlgren.

Den begränsade kretsen miljöministrar anses känna varandras ståndpunkter väl efter att ha mötts parallellt med tjänstemännens förhandlingar under hela året vid olika politiska möten.