Maningen ”Klättra, campa, paddla, cykla” pryder fasaden på kedjan REIs jättebutik i en tegelfastighet från 1901 som en gång tillhörde spårvägen i centrala Denver. Inne i butiken finns en liten bergstopp att klättra upp i, bana att testa cykeln på och ett enormt sortiment produkter för alla tänkbara sporter.

–Jag tror att det beror på att vi är ute i naturen mer, säger Ronnie Martinelli, om varför Coloradoborna är smalare än andra amerikaner, medan han packar in cyklar och barn i en suv utanför REI.

–Det kan också bero på att luftfuktigheten är lägre här än i exempelvis North Carolina där jag bodde förut. Men, nej, vi flyttade inte för att det är mer fritidsaktiviteter här utan för att komma närmare min frus familj.

Klippiga bergen, med flera berömda skidorter, delar Colorado mitt itu. I ”Rockies” och andra bergsmassiv erbjuds gott om vandringsleder och campingplatser och forsränning är storindustri.

–Vi har inte några slutgiltiga svar på varför Colorado är magrast, men vi vet att talen är lägre i stater med högre inkomster, mer tillgång till nyttiga livsmedel och fler säkra och tillgängliga ställen där människor kan vara aktiva, säger Laura Segal på Trust for America’s Health, TFAH.

Det var TFAH som sammanställde studien med den olycksbådande titeln ”F som i fett: Hur sjuklig övervikt hotar Amerikas framtid”. I den framgår följande:

•Antalet sjukligt överviktiga vuxna ökade i 28 stater 2009.

•Mississippi toppar ligan över stater med störst andel sjukligt överviktiga: 33,8 procent. Alabama och Tennessee delar andra platsen: 31,6 procent, följt av West Virginia och Louisiana.

•Colorado har minst andel sjukligt överviktiga, 19,1 procent, följt av Hawaii, Massachusetts, Washington DC och Connecticut.

•Andelen sjukligt överviktiga är högre i minoritetsgrupperna. Bland svarta överstigs 40 procent-strecket i nio stater och bland latinos överstigs 30- strecket i 19 stater.

•Tio av de elva staterna med högst andel diabetes återfinns i södra USA.

–Ett stort antal sjukdomar som är dyra att behandla kan relateras till sjuklig övervikt, däribland hjärtsjukdomar, diabetes, stroke, en del cancertyper, men också knä- och andra ledoperationer, säger Laura Segal.

Som jämförelse kan nämnas att ingen delstat uppvisade tal som var högre än 20 procent så sent som 1991. Kostnaderna för samhället är runt 9 procent av de totala vårdutgifterna, enligt myndigheten CDC. I en annan kalkyl anges siffran 147 miljarder dollar per år för fetmarelaterad vård.

–Miljontals amerikaner skulle besparas många dyrbara sjukdomssymptom om vi kunde få kontroll över utvecklingen. Den federala statsmakten och de flesta delstater har börjat angripa epidemin. En nedgång i talen för vuxna ter sig osannolikt, eftersom de kilon de lagt på sig är svåra att bli av med, säger Laura Segal och med stort allvar understryker att man hoppas att ökningen bland vuxna kan avstanna och att barnens vikt hålls nere.