Den breda Mohammed Mahmoud-gatan framför inrikesministeriet i centrala Kairo liknar en krigszon. Där kommer tårgaschock efter tårgaschock mot demonstranter som med brandbomber och stenar söker hindra polisen från att ta över Tahrirtorget.

Sedan natten mot lördagen har minst 38 personer dödats under den nya upprorsvåg som skakar Egyptens storstäder. Även många medelålders med ordnade jobb stöder de ungdomar som, i skydd av bygghjälmar och gasmasker Made in China, ställer sig i främsta ledet mot den kravallpolis som rustat sig likt en anti-terroriststyrka.

–Polisen gör oss nervösa. Genom hela historien sedan 1952 har polisen behandlat egyptierna som djur, även om de inte har gjort något fel. De kan gripa vem som helst, de bryr sig inte om någon, säger Georges Basili, 42-årig koptisk ingenjör som ännu är omtöcknad av den tårgas han fick ned i lungorna ett halvt dygn tidigare.

Han berömmer enigheten på Tahrir, bland de demonstranter som kräver militärstyrets avgång.

– Här görs inga skillnader mellan muslimer och kristna. Här är alla lika. Revolutionen respekterar alla, även salafister, radikaler, kommunister. För första gången i mitt liv känner jag att det inte är någon skillnad mellan kristna och muslimer, säger Georges Basili.

Kairo är en stad med många sidor. Bara några kvarter från det jättelika Tahrir pågår livet nästan som vanligt – bortsett från lukten av tårgas som ibland sveper förbi. Butiker är öppna, folk åker till jobbet – men många tar sig till torget efter jobbet.

Under 25 januari-revolutionen var det mesta stängt. Men då rådde ofta feststämning på Tahrir. Då gick även småbarnsfamiljer dit. Och då fanns en folklig enighet bakom kravet att Mubarak måste bort. Men nu, när ett militärråd styr Egypten och de hatade undantagslagarna är kvar, drar partierna åt olika håll. Inom den ungdomskoalition som leder massprotesterna finns olika uppfattningar om hur de ska gå vidare. Många säger att revolutionens andra fas innebär ett farligare läge.

–Vi har lärt oss att helt fredliga revolutioner blir kidnappade, säger en läkare som ger sårade första hjälpen på ett fältsjukhus som ständigt behöver fylla på sina förråd.

För militärrådet är det farligare att överlämna makten till ett civilt styre, efter det att 27 demonstranter dödades utanför tv-huset i oktober och ytterligare nära 40 personer de senaste dagarna. Om fältmarskalk Hussein Tantawi avgår kommer han att bli ställd inför rätta och sannolikt dömd till döden, summerar egyptier. Det scenariot försvårar en fredlig övergång.

En del egyptier tycker att aktivisterna på torgen borde nöja sig med Tantawis eftergift rörande tidtabellen för nästa presidentval. Men när han hävdade att militären bara försvarar sig fick det vreden att koka över bland aktivisterna.

–Vi är inte rädda för vi vet att vi gör rätt, säger tre tonårspojkar som springer tillbaka till gatustriderna vid inrikesministeriet.

LÄS OCKSÅ: Krångligt för exilegyptier att rösta

LÄS OCKSÅ: Revoltörerna trotsar övergrepp