Det är oklart varför Gambari gick med på att göra den här resan, som inte tycks ha något med hans mission att göra. Liknande “demonstrationer” har också hållits på andra platser i norr, och då har hushållen beordrats att sända två personer var. Det hela visas sedan på den statskontrollerade burmesiska televisionen.

Gambari skall dock ha fört fram till generalerna omvärldens bestörtning över våldet mot de buddhistiska munkarna och andra burmeser, när armén bröt upp demonstrationerna i den gamla huvudstaden Rangoon för några dagar sedan. Men så mycket våld kanske man inte längre ser på gatorna där. Folket har skrämts till underkastelse och tystnad. Brittiska BBC uppger att så många som 4 000 munkar har gripits. De hålls nu på olika platser i Rangoons utkanter, har fått sina munkmantlar ombytta till fångkläder, och försatts med fotbojor. Enligt källor i Rangoon kommer de med all säkerhet att skickas till fångläger i nordligaste Burma, vilket också var fallet då munkarna genomförde en liknande men mycket mindre manifestation mot regimen 1990.

Källor i Rangoon uppger att flera kloster omkring Rangoons helt tömts på munkar och nu står helt öde. Men de misstänker också att klostren snart kommer att fyllas av nya munkar - unga män med nyrakade huvuden. Många soldater rakas nu och arméns uppges ha köpt 3 000 munkmantlar från en leverantör.

Gatorna är tomma – men i hemmen gråter folk. Såren är djupa och det kan ta åratal innan de läker, om någonsin. Genom att slå till mot munkarna har militären skadat det burmesiska samhället i grunden. Livet i byarna - och även städerna - cirkulerar kring klostren, munkarna, de buddhistiska högtiderna och pagodfestivalerna. Detta ligger nu i ruiner, och det är tveksamt, säger många burmeser, att Gambari kommer att åstadkomma något mer än att lägga fram ännu en rapport till FN högkvarteret i New York.