Det återstår visserligen drygt två år till nästa presidentval, men det är ingen tvekan om att valet 2012 redan blivit en het fråga i den ryska huvudstaden. Ska Vladimir Putin, i dag premiärminister, komma tillbaka eller får Medvedev chansen i en ny period? Svaret avgörs knappast på valdagen utan långt dess för innan i Moskvas maktkorridorer.
Frågeställningen är viktigare än de flesta utanför Ryssland kan föreställa sig. En ny Putinera skulle sannolikt ge två mandatperioder à sex år. Och tolv nya år med Putins korrumperade kompanjoner kan bli ödesdigert för den politiska och ekonomiska utvecklingen i landet.
Det som hänt under Putins presidenttid (2000-2008) är bland annat att pressfriheten beskurits kraftigt, valresultaten bestämts av Kreml och att FSB (tidigare KGB) numera inte bara kontrollerar säkerheten utan också en stor del av ekonomin.
Ta Igor Setjin som exempel. Han var på 1970-talet officiellt tolk på de sovjetiska ambassaderna i Angola och Moçambique. Enligt envisa rykten var han ansvarig för illegal vapensmuggling i Mellanöstern och Latinamerika. Han har sedan följt Putin från dennes tid som ansvarig för utrikeshandeln hos borgmästaren i S:t Petersburg på 1990-talet och där inleddes sannolikt duons kriminella verksamhet.
Setjin är en hårdför före detta säkerhetsofficer som inte drar sig för något för att nå makten. I dag är han vice premiärminister och anför den mäktiga KGB-falangen. Men Setjin är också styrelseordförande i ett av världens största oljebolag, Rosneft. Putin har nämligen inte bara gett sina lojala kamrater en politisk plattform utan de har också fått mäktiga positioner i det ryska näringslivet. Detta ger ingen dynamiskt drivande affärsledning, i stället har korruptionen skjutit ny fart och laglösheten har spridit ut sig även till poliser, militärer och i domstolsväsendet.
Det är här Dmitrij Medvedev kommer in i bilden. Putin valde sin efterträdare för att denne inte skulle bli ett politiskt hot. Men det som skett är att Putin underskattat Medvedev, som inte nöjt sig med att vara en lojal lakej till sin före detta mentor. Medvedev är medveten om vad Putin, Setjin och andra har sysslat med när de berikar sig själva i stället för att arbeta för att driva den ekonomiska utvecklingen framåt på ett sätt som klarar internationell konkurrens och gynnar Ryssland.
Den 44-årige presidenten försöker nu skaffa sig manöverutrymme för att ändra det politiska landskapet. När han i torsdags höll sitt årliga tal till nationen handlade det mycket om demokrati, om ett fungerande rättsväsende och flerpartisystem. Medvedev menade att Ryssland måste leva på någonting annat än att bara exportera råvaror och han vill utveckla den teknologi och de mänskliga resurser som finns i landet.
Än så länge är det mest vackra ord och många väntar på att det också ska följas av handling. Men Medvedev bromsas av Putins maktfullkomliga elit, som inser riskerna med att bli av med sina privilegier. 100 000-tals tjänstemän - som får en stor del av sina inkomster från korruption - riskerar inte bara sina jobb utan också att bli åtalade. Därför pågår i dag en kamp mellan Medvedevs presidentadministration och Putins regeringskansli som är betydligt tuffare än vad de flesta känner till. Utgången är lika oviss som det svenska valet nästa höst, men insatsen är högre och segern avsevärt viktigare både politiskt och ekonomiskt.
Den juristutbildade Medvedev kämpar alltså i en lång uppförsbacke med Putins välutvecklade nätverk emot sig. Medvedev har inte heller den karisma och manliga utstrålning som bidragit till att göra Putin folkligt populär. Därför finns en stor risk att Medvedevs perestrojka (omdaning) och glasnost (öppenhet) aldrig kan genomföras.
Men många i den ryska makthierarkin är trötta på missförhållandena och vill ha en förändring. Om det blir tillräckligt många som stödjer Medvedev innan maktstriden definitivt avgörs är en öppen fråga. Det är också viktigt hur omvärlden behandlar det ryska ledarskapet. Med en stark internationell ställning kommer Medvedevs arbete på hemmaplan att underlättas.
Det som sker i Ryssland är inte bara viktigt för landets egna politiska och ekonomiska utveckling utan också för grannländer som Sverige.
Tipsa andra
Utrikes | Mest lästa
- Palin hånas för "fusklapp”
- Ny snöstorm lamslår delar av USA
- Ja till nytt brittiskt valsystem
- Butik i Haiti rasade efter skalvet
- Ersättning för dödstransport
- Afghanska laviner tog 160 liv
- Ja till ny EU-kommission
- Mandela firar 20 år i frihet
- Svenska officerare dödade i Afghanistan
- Våldsam protest i Sri Lanka









































