När Vladimir Putin i fjol avgick som president och valde Dmitrij Medvedev som ersättare och själv blev premiärminister hävdade så gott som alla analytiker att Medvedev bara skulle vara ett verktyg i Putins händer. Putin hade ju ett överväldigande stöd i folkopinionen och hade efter sina åtta år som president samlat lojala medarbetare i hela makteliten.

Den 43-årige Medvedev kan ge ett lite blygt, tillbakadraget intryck. Men han har under de senaste månaderna skärpt tonen på ett sätt som överraskat många, sannolikt också Putin. Medvedev inledde året med att kritisera regeringen för hanteringen av den finansiella krisen. Presidenten påminde regeringen - dock utan att nämna Putin vid namn - att han utfärdat en rad nödvändiga åtgärder ”men att bara 30 procent har verkställts”.

När Dmitrij Medvedev förra söndagen gav en stor tv-intervju talade han om vikten av öppenhet och förtroende, han betonade också skillnaderna i ekonomin då och nu.

– Det är lätt att arbeta när inkomsterna är höga från olja och gas. Det är som att man inte behöver göra något, förtjänsterna bara strömmar in. Nu är det viktigt att vi kan hantera budgeten och att vi har kompetenta ledare, sade Dmitrij Medvedev.

Flera analytiker har tidigare frågat sig om Rysslands ekonomiska uppsving under 2000-talet kom ”tack vare” eller ”trots” Putin vid makten. Korruptionen har nämligen ökat dramatiskt och det har saknats ett nödvändigt reformprogram.

Men det är inte bara i ekonomiska frågor som Kreml tagit upp kampen med Vita huset. När Medvedev häromveckan bjöd in chefredaktören för Novaja Gazeta, Dmitrij Muratov, för en dryg timmes samtal var det symbolisk signal till hökarna i Putins omgivning. Novaja Gazeta (där bland annat den mördade Anna Politkovskaja arbetade) har under många år med sin kritiskt granskande journalistik varit en nagel i ögat på säkerhetstjänsten FSB. Därför var Muratovs besök i Kreml ett kaxigt sätt från Medvedevs sida att tala om var han stod i frågan.

Några nya guvernörsutnämningar visar också att Medvedev valt en egen väg. Enligt välinitierade källor i Moskva var Putin exempelvis helt emot utnämningen av reformvännen Nikita Belych som ny guvernör i Kirov, men Medvedev drev igenom sitt val. Medvedev har också stoppat en lag som skulle göra det än svårare för organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter att arbeta i Ryssland.

Den stora striden står egentligen inte mellan den juristutbildade Medvedev och Putin utan i första hand mellan det lag av jurister som Medvedev har samlat i sin nya presidentadministration mot den klan av medlemmar ur FSB, som under Putins styre i allt högre grad tog över maktapparaten. Den hårdföra FSB-klanen styrs av vice premiärminister Igor Setjin och den kämpar nu hårt för att inte förlora sitt starka inflytande.

I kampen mellan Medvedev och Setjin upptäcks dock ekonomiska oegentligheter där Putin är inblandad. Premiärministern är därför inte bara hårt pressad av hur han ska tackla konsekvenserna av finansiella krisen i landet utan också av ekonomiska frågor som rör honom personligen.

Under flera år har rysk inrikespolitik verkat stabil under den starke Putins ledning. Nu tyder mycket på att maktkampen mellan Kreml och Vita huset kommer att bli än tuffare och vårens politiska spel blir därför oerhört viktigt för hur Ryssland ska utvecklas.