Sverige deltar på högsta nivå i Natos möte om Afghanistanstyrkan på lördag. Vårt Nato-samarbete är inte längre hemligt – men heller inget man talar högt om. En tung svensk delegation anländer i kväll till Lissabon. I spetsen står statsminister Fredrik Reinfeldt, flankerad av ­utrikesminister Carl Bildt och försvarsminister Sten Tolgfors samt överbefälhavaren Sverker Göranson. I morgon bänkar sig svenskarna med president Barack Obama och andra världsledare för att enas om en deklaration om insatsen i Afghanistan. Kontrasten är tydlig jämfört med kalla krigets svenska neutralitetspolitik. Vid ­Natos toppmöte 1991 tvingades Sveriges Bryssel-ambassadör att smita in på presskonferenser för att få reda på vad som beslutats. I övrigt hölls diplomatiska och militära kontakter med Nato-länderna strängt hemliga.

Nu sker samarbetet öppet. Sedan 1994 är Sverige med i Natos Partnerskap för fred. Steg för steg och under skiftande regeringar har Sverige förts mycket nära Nato. Försvarsmakten har ­infört Natostandard. Åtta av tio svenska fredssoldater utom­lands står i dag under Nato-kommando och bär Nato-stjärnan på uniformens högerarm.

I Afghanistan är Sverige det enda europeiska land utanför Nato som leder ett regionalt återuppbyggnadsteam, PRT. Vid mötet i morgon deltar Sverige i egenskap av truppbidragare till Isaf. Med sexpartiuppgörelsen om Afghanistan i ryggen har regeringen fått handlingsfrihet. Av Sveriges militära alliansfrihet återstår i dag att vi inte har säte och rösträtt vid bordet där Natos 28 länder möts. Däremot har vi en stor svensk delegation vid Nato-högkvarteret ledd av en ambassadör. Trots att Sverige står utanför alliansens decision-making, lägger vi flitigt fram synpunkter i förväg, decision-shaping.

Sverige omfattas heller inte av alliansens solidariska säkerhetsgaranti, artikel 5 i Nato-för­draget. Men på egen hand har Sverige utformat en solidaritetsklausul. Enligt den ska vi inte vara passiva om ett EU-land eller nordiskt land angrips. Vi ”förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas”. Sverige ska därför ”ha förmåga att ta emot och ge militärt stöd”. Då 21 EU-länder är med i Nato innebär detta i praktiken att vi intecknar deras hjälp.

Vår EU-broder Finland håller öppet för att gå med i Nato och har utrett för- och nackdelar med detta. Natos nye generalsekreterare, dansken Anders Fogh Rasmussen togs i våras emot av president Tarja Halonen. I Sverige är Nato-medlemskap däremot en ”icke-fråga” som inget parti nu driver. Sveriges närmande till Nato är inget som regeringen talar högt om. Därför avböjdes valåret 2010 en propå från den frispråkige Fogh Rasmussen att komma på Sverigebesök.

Mikael Holmström är reporter på SvD.