”Massakern fick mig att må illa”

Blodspillan blev olidlig för den syriske diplomaten Danny al-Baaj i Genève. Han kunde inte längre stå inför FN och försvara president Bashar al-Assad. Häromdagen hoppade han av. För SvD berättar han om beslutet mitt under Syriens krig.

Att förekomma i medier ser avhoppade diplomaten Danny al-Baaj han som en säkerhet. Ju mer offentlighet, desto tryggare känner han sig. ”Det är ett skydd. Det är bra om människor känner till min historia, om något skulle hända mig”, säger han.

Att förekomma i medier ser avhoppade diplomaten Danny al-Baaj han som en säkerhet. Ju mer offentlighet, desto tryggare känner han sig. ”Det är ett skydd. Det är bra om människor känner till min historia, om något skulle hända mig”, säger han.

FOTO: Gunilla von Hall


GENÈVE Vi träffas på ett undanskymt café i Genève, i skuggan under en lind. Danny al-Baaj kommer sent med andan i halsen och oro i blicken. ”Det är så mycket just nu”, säger han ursäktande och tänder omedelbart en cigarett. Han slätar till det välansade skägget, och torkar några svettdroppar från pannan.

Hans stressnivå är begriplig. För två veckor sedan stod 33-årige Danny al-Baaj fortfarande inför FN i Genève och försvarade president Bashar al-Assad. Bortförklarade blodbaden, skyllde på andra parter, värjde sig mot anklagelser om krigsförbrytelser. Särskilt tufft var det i FN:s människorättsråd där fördömanden mot regimen haglade. Till sist orkade han inte längre.

– Egentligen hade jag bestämt mig redan förra sommaren, när jag förstod att Bashar tänkte krossa alla protester med vapen.

Då slocknade hoppet om politiskt töväder definitivt.

– När Bashar tillträdde 2000 trodde alla att han skulle genomdriva reformer. Förslag om pluralism och nya medielagar presenterades 2006. Men reformerna var aldrig allvarligt menade, bara kosmetika.

Själv uppger Danny al-Baaj att han alltid ”varit reformivrare”. Med den inställningen började han diplomatkarriären 2007 efter studier i Beirut och London. Tre år senare fick han sin första postering i Genève, med uppgift att baxa in Syrien i FN:s människorättsråd.

– Syrien kandiderade till en plats i människorättsrådet. Landets rykte skulle putsas upp, och Bashar utmålades som en försvarare av mänskliga rättigheter. Det tog emot.

Kort därefter brakade allt loss, med kravallerna i Daraa i mars 2011. Snart var Syriens konflikt lika djup som blodig, och Danny al-Baaj insåg snabbt vilken sida han stod på.

– I början trodde jag att det handlade om några enstaka tokiga säkerhetsstyrkor. Men efter några månader förstod jag att Bashar låg bakom våldet, att han blivit alldeles galen.

Varför hoppade du inte av då? Varför fortsatte du att försvara den syriska regimen inför FN i nästan ett år?

– Beslutet att hoppa av var en sak, tidpunkten en annan. Ett avhopp måste förberedas, och det gällde att få ut min familj ur Syrien.

Under vintern blev hans position alltmer ohållbar. Det kom order från Damaskus att diplomaterna inte längre fick använda Facebook, och Danny al-Baaj uppmanades att inte vara så frispråkig. Han hörde från andra syriska diplomater att Damaskus inte längre litade på honom, och ville kalla hem honom. Han förbjöds resa på semester och anvisades att hålla sig i Genève. Samtidigt stegrades våldet i Syrien.

– Jag ville inte fortsätta att försvara Bashar, gå på FN-möten och lyssna på rapporterna om blodbad. När rapporten om Hula-massakern presenterades mådde jag fysiskt illa.

Under våren tog Danny al-Baaj i största hemlighet kontakt med oppositionsgruppen Demokratiskt Forum i Paris. Han ville engagera sig politiskt med drömmen att ”komma tillbaka till Damaskus och demonstrera och skrika frihet på gatorna”.

Samtidigt lyckades han ordna schweiziskt uppehållstillstånd till sina åldrade föräldrar, och hjälpte systern till Tyskland. Föräldrarna väntade dock i Damaskus på sonens avhopp som skulle vara flyktsignal.

– Allting var väldigt spänt och nervöst. Skulle det klaffa? När skulle jag meddela mitt avhopp? Skulle min familj hinna i säkerhet? Det var hemska månader.

Danny al-Baaj hann inte bestämma själv. Den 17 juli kom ordern från Damaskus: han kallades hem och bakom beslutet låg säkerhetstjänsten. Då fanns inte längre några alternativ.

– Reste jag hem skulle jag bli gripen och kanske avrättad. Jag ringde mina föräldrar och gav en överenskommen kod per telefon. Några timmar senare nådde de gränsen till Libanon med taxi.

Sedan kontaktade han schweiziska myndigheter för att få ett humanitärt uppehållstillstånd. När föräldrarna nått Genève och uppehållstillståndet var klart, tog han steget den 10 augusti.

– Det var en fredag, helgdag för oss och få diplomater på delegationen. Ambassadören var bortrest och jag gick in till vår chargé d’affaire. Jag meddelade kort mitt avhopp, sade att jag inte åker hem till Damaskus igen och lämnade kontorsnycklarna på bordet. Sen gick jag.

Hans kolleger försökte först få honom att stanna och inte gå över till oppositionen. Han kunde få betald tjänstledighet, bara han inte gick ut i offentligheten.

– Det finns inga andra vägar. Regimen håller på att falla samman. Bashar kontrollerar en handfull anhängare men inte längre landet. Jag hoppas att han flyr, annars kommer han att gå ett värre öde till mötes än Gadaffi.

Nu har Danny al-Baaj tagit klivet över till den växande gruppen med syriska avhoppare, med andra diplomater som ambassadören i Irak, Syriens chargé d’affaire i London och konsuln i Armenien. Han är märkbart stolt, men också lite rädd.

– Jag kastar inte oroliga blickar över axeln hela tiden. Här finns inte många syriska säkerhetsmän. Men jag går inte ut ensam på kvällen, och är försiktig med vem jag träffar.

LÄS OCKSÅ: Perspektiv: Avhoppen blir allt fler

  • Kopiera sidans adress

Unicef vädjar om mer flyktinghjälp

FN:s barnfond Unicef vädjar om 54 miljoner dollar, cirka 355 miljoner kronor, för att täcka de mest akuta behoven hos syriska flyktingar i Jordanien.

Av de 200 000 flyktingar som finns i Jordanien har 17 000, varav hälften är barn, tagit skydd i FN-lägret Zaatari.

– Vi tror att det kommer att finnas 70 000 människor i Zaatari före årets slut, säger Dominique Hyde, Unicefs representant i Jordanien, till AFP.

– Vi måste agera nu eftersom det är barnen som lider mest.

Förhållandena i Zaatari är ”kärva, med stekande hetta, ingen naturlig skugga och regelbundna sandstormar som river genom lägret”, enligt Unicef.

Visa mer fakta
Prova SvD digital – 3 månader för 99 kr

Toppnyheter SvD.se

Nuon-förhören

Reinfeldt: ”Ansvaret
ligger på styrelsen”

Statsministern tar inget ansvar för fiaskoköpet.

Så varmt blir det under påskhelgen

Den som gillar sol lär inte bli besviken.

Förre Telia-vd:n ger känga till ministern

Sågar Normans utspel om machokultur.

Punkdrottning till
”Så mycket bättre”

Kultursvep

Ringar, bestick och pokaler.

Flicka räddad ur fångenskap

Vägde bara 20 kilo

Hölls fången i garage i nio år med hund och apa.

Just nu: Hundratals kan vara fast i vraket

sydkorea

Dödssiffran har stigit till nio.

Här är skyltarna du inte trodde fanns

Bilder

Se läsarnas roliga bidrag från världen.

Pojke påkörd - familjen utvisas

Påkörd i kramfors

Mamman och brodern utvisas till oroligt Nigeria.

Lätta på gaspedalen på vägarna i påsk

trafiken

Stress kan orsaka olyckor.

Pollenexplosion väntar i påsk

allergier

Expert: ”I år har vi en rejäl blomning.”

Var är äggost landskapsrätt?

QUIZ

Vad kan du om ägg och äggrätter?