Historiskt sett har sjöröveriet utanför Afrikas horn varit mycket svårt att få bukt med. Det visar en rapport som Afrikagruppen på FOI släpper på måndag. Rapporten beskriver de somaliska piraternas beteende, operativa förmåga och organisation och gör tillbakablickar till forna dagars sjöröveri.

En knäckfråga är förstås hur man ska lyckas få stopp på piraterna.

– Det är väldigt svårt. Endast marina insatser har aldrig hjälpt. Vill man snabbt ha bort piraterna får man göra som Frankrike gjorde 1830, då de invaderade Algeriet och lyckades bli av med de algeriska piraterna, säger Karl Sörenson som är säkerhetspolitisk analytiker och forskare i Afrikagruppen på FOI.

Att invadera Somalia är dock inget realistiskt förslag, säger han.

– Somalia är inte ett land som något land vill ockupera och sedan är det inte förenligt med vad det Internationella samfundets regler.

Det Karl Sörenson tror krävs är en blandning av flera olika tillvägagångssätt. En marin insats tillsammans med incitament i land som gör att piraterna just nu väljer att vara pirater, press på övergångsregeringen och på Puntlands regering är några exempel.

– Samtidigt måste man på något sätt skapa en situation som gör att folk inte vill jobba med sjöröveri.

Ett förslag är att få över piraterna på sin sida genom att göra de skickligaste av dem till en kustbevakningsstyrka och ge dem betalt. Det är inte en särskilt enkel metod, men det skulle kunna ha effekt, tror Sörenson.

– En del av problemen började med att de irriterade sig på att fiskebåtar från andra länder gick väldigt nära den somaliska kusten. I början kallade de sig somali marine och hade viss legitimet. Så det är en möjlighet, att man försöker köpa dem, men det är ganska lurigt att få till.

Flera SvD-läsare har mejlat och frågat varför man inte bara skjuter piraterna. Till det finns flera orsaker.

– Som det är nu är piraterna välbeväpnade och våldsvilliga, men mycket begränsade i sin våldsanvändning. Rederiet är väldigt rädda för att våldet ska eskalera.

Karl Sörenson säger att många rederier misstänker att piraterna själva kommer att börja slåss om de blir beskjutna.

– Och det kan de – de är från Somalia. Än så länge är det få civila dödsoffer, och en stor anledning till det är inget våld-policyn hos de flesta rederierna.

Peter Samuelson är förste kustbevakningsinspektör och jämför piratangrepp med bankrån.

– Det är klart att det kan verka som att det vore väldigt bra om bankpersonalen hade vapen och kunde skjuta rånarna, men på samma sätt skulle det bara eskalera våldet. De flesta är nog ense om att använda sig av våld är en ganska dålig utväg, säger han till SvD.se.

Därför är det också få fartyg som har vapen ombord. En annan anledning är att det medföljer väldigt mycket byråkrati om man vill kunna försvara sig på det sättet, förklarar Peter Samuelson.

Ett norskt rederi meddelade i går att man kommer att lägga om sina rutter för att inte ta några piratrisker och Karl Sörenson tror att fler kommer följa efter om man inte tar Somalia-problemet på största allvar.

– Det hotar sjöfarten och det angår oss alla. Det vi kallar Somalia är i ett upplösningstillstånd, det är komplicerat och det kräver långsiktigt tänkande, säger Karl Sörenson.