Det styrande kommunistpartiet har sopat de tiotals miljoner dödsoffren för Mao Zedongs skräckvälde under mattan tillsammans med hans ideologi av klasshat och jämlikhet. I stället skapar de bilden av en mytisk landsfader, vars politik möjliggjorde dagens kinesiska OS-guld och skyskrapor.

Dagens enorma firande i Peking väntas organisera nästan 200 000 människor i ett minutiöst koreograferat masspel. En avdelning av paraden kallas ideologi och illustreras av formationer av människor som bär porträtt av Mao och efterföljarna Deng Xiaoping, Jiang Zemin och Hu Jintao. De kommer bland annat att ropa Mao-citat som ”tjäna folket”.

Det gläds man åt i Quyang. Staden har varit ett centrum för statytillverkning sedan urminnes tider. Före finanskrisen förlitade sig Lu Shaokai på export av europeiska statyer i kitschig barockstil. Men efterfrågan på gamla kungar, romerska gudar och madonnor kollapsade med finansbubblan. Inför 60-årsfirandet ökade försäljningen av Mao-statyer med 20 procent.

En Mao-staty på upp till sex meter kostar 200 000–300 000 yuan (ungefär lika mycket i kronor). Som vanligt i kinesisk stenproduktion saknar arbetarna skyddsutrustning och riskerar den dödliga sjukdomen stendammslunga. Under kulturrevolutionen (1966–1976) fanns Maos byst eller porträtt i snart sagt varje kinesiskt hem. Men efter Maos död avprogrammerades hela landet.

Efterträdaren Deng Xiaoping, som själv förföljdes under kulturrevolutionen, uppges ha avskytt personkulten. Han ledde landet mot marknadsekonomiska reformer och rensade ut maoister ur ledningen. Men kineserna gjorde aldrig upp med Mao-tiden. De fick nöja sig med partiets officiella slutomdöme: Mao var 70 procent god och 30 dålig.

Sedan ett par år tillbaka har man kunnat se nya statyer sättas upp runtom i Kina. På sina håll på landsbygden har Mao redan antagit gudastatus, och amuletter med hans porträtt kan ibland ses bredvid traditionella gudomar som caishen, pengaguden.

När president Hu Jintao tog över styret 2002 lanserade han begreppet ”röd turism”. Bland de viktigaste vallfärdsorterna finns Maos hemby Shaoshan i Hunanprovinsen och Yanan, kommunistarméns bergiga tillflyktsort under inbördeskriget som i dag räknas som revolutionens födelseplats.

En av destinationerna är Juzizhouön i Changsha i Hunan. Där rapporterade kinesiska tidningar i våras om bygget av en Maostaty som skulle vara dubbelt så hög som Frihetsgudinnan i New York. En lokal partisekretare, Chen Lushe, försvarade den gigantiska investeringen med att den kommer att locka turister.

Chen kunde dock inte njuta av statyn länge. I januari dömdes han till 14 års fängelse för korruption.

Den utbredda rötan och maktmissbruket i partiet undergräver partiets stöd bland folket. Röd turism är ett sätt att stärka partiets legitimitet.