I morgon träffas EU:s 27 socialministrar för att ta upp frågan om förlängd mammaledighet. Men en lägesrapport från det belgiska EU-ordförandeskapet som förhandlat i kulisserna gör gällande att mammaledighets- direktivet troligtvis inte blir av i‑första vändan.

Motsättningarna är för stora mellan EU-parlamentet som vill ha längre och bättre betald ledighet än vad EU-kommissionen har föreslagit och EU-länder som oroar sig för kostnader. I det senare lägret finns också EU-länder som oroar sig för att kvinnor i barnafödande ålder inte får jobb om det misstänks att de snart kommer att ta långledigt och EU-länder som av princip inte vill att Bryssel lägger sig i familjepolitik överhuvudtaget.

I oktober röstade EU-parlamentet för hela 20 veckors betald mammaledighet och rätten till två veckors pappaledighet, jämfört med dagens EU-minimum på 14 mammaveckor. Av de 20 veckorna skulle 6 veckor i hemmet bli tvingande – något som Sverige genast opponerade sig emot för att det i praktiken innebär ett slags husarrest för nyblivna mammor.

EU-minister Birgitta Ohlsson, då själv nybliven mamma, sade att under sådana regler hade hon inte ens kunnat ta ministerjobbet. Sverige hade också hellre sett ett könsneutralt förslag.

De största invändningarna handlar dock om kostnaderna för företagen, främst de små och medelstora, som tycker att det blir för dyrt att betala för den förlängda ledigheten.