- Det är en enorm insamling av data som telefonbolagen gör. Då får man ställa sig frågan om det är proportionerligt. Att bara samla in en massa information som man kanske kunde ha fått på annat sätt, och som sedan inte används; det är ju ingen idé att ha sådana system, sade Malmström till SvD.

Datalagringsdirektivet klubbades redan år 2006, och skulle sedan införas i alla EU:s medlemsländers lagböcker inom ett och ett halvt år. Lagen syftar till att spåra terrorister, pedofiler och organiserade kriminella via deras telefon- och internetvanor.

Men såväl människorättsorganisationer som olika politiska fraktioner i Bryssel och i medlemsländerna har sagt att datainsamlingen bryter mot europeisk lagstiftning om integritet och personskydd.

Malmström sade på utfrågningen i EU-parlamentet i Strasbourg att man måste vara absolut säker på vad som händer med all den data som samlas in om en person, och vem som kan få tillgång till den.

Hon fick efter förhöret medhåll från EU-parlamentarikern Carl Schlyter (mp), som säger att det är föga effektivt att ägna sig åt massinsamling av allsköns data om miljontals människor för att hitta information om en specifik, misstänkt individ.

- Man kan inte hålla på och massinsamla data, och sen inte ha garantier för vad som händer med den. Och det kostar enormt mycket pengar.

Flera länder har ännu inte implementerat lagen. Inte heller Sverige, eftersom man bråkar om vem som ska betala för lagringen, telefonbolagen eller staten.