Delegater från 54 länder har börjat samlas i den etiopiska huvudstaden inför helgens stora mangling, då det avgörs vem som ska bli chef för AU-kommissionen, det verkställande organ som leder unionens dagliga arbete.

Den sittande ordföranden i AU-kommissionen, gabonesen Jean Ping, ställer upp till omval. Men radikala länder med Sydafrika i spetsen lanserar en motståndare, Nkosazana Dlamini-Zuma. Hon är Sydafrikas inrikesminister och dessutom president Jacob Zumas exhustru.

Sydafrikas missnöje med Jean Ping går tillbaka till hur Sydafrika och Jacob Zuma åkte på ett par rejäla näsbrännor i fjol, i Libyen och Elfenbenskusten.

Det är långt ifrån säkert att hans kandidat Nkosazana Dlamini-Zuma tar hem ordförandeposten i helgen. Ett nederlag vore ännu en nesa för Sydafrika. Jean Ping backas upp av de flesta länder i Västafrika och i synnerhet det fransktalande Afrika.

Jacob Zuma pläderar för afrikanska lösningar på afrikanska problem, alltså inte nödvändigtvis de bästa lösningarna, oavsett varifrån. Sydafrikanerna motsatte sig därför i båda konflikterna inblandning av icke-afrikanska aktörer, som FN, Nato och Frankrike. Utan framgång.

Jacob Zumas missnöje går ut på att Ping varit för svag gentemot väst och inte tillräckligt backade upp sydafrikanska medlingsförsök i Libyen och Elfenbenskusten.

Till exempel tog AU kategoriskt parti för valsegraren i Elfenbenskusten, Alassane Ouattara, i stället för Sydafrikas förslag om att förloraren Laurent Gbagbo skulle få sitta kvar i en koalition. Valvinnaren Ouattara fick till sist hjälp av styrkor från FN och Frankrike att ta makten, medan Gbagbo i dag sitter häktad hos internationella brottsmålstribunalen ICC i Haag, anklagad för krigsbrott.

Under striderna i Libyen reste Jacob Zuma till Muammar Gaddafi med ett liknande förslag om samregering. Sydafrika hade i FN:s säkerhetsråd röstat för ett flygförbud för att skydda civila, men backade när man såg hur offensivt Nato uppfattat sitt mandat. Muammar Gaddafi var en nära bundsförvant till både Zumas regering och Zuma personligen.

Zumas fredsplan föll på att Gaddafis motståndare förkastade den, medan Gaddafi accepterade utan omsvep. Zimbabwe och Kenya är exempel på sådana påtvingade koalitioner som Sydafrika försökte driva fram i Elfenbenskusten och Libyen.

Det är oklart hur EU och Sverige kan utnyttja toppmötet i Addis Abeba som en plattform att komma till tals på hög nivå om de svenska frilansjournalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. De dömdes den 27 december till elva år i etiopiskt fängelse.

EU:s högsta tillresta ombud är utvecklingskommissionären Andris Piebalgs, från Lettland. Även UD:s kabinettssekreterare Frank Belfrage finns på plats. EU:s position, som framförts till Etiopien, är att svenskarna bör friges omedelbart.

Piebalgs presskontakt Catherine Ray säger till TT att Piebalgs inte har något möte med den etiopiska regeringen inplanerat. På EU-nivå handläggs ärendet med de svenska journalisterna av EU:s utrikeschef Catherine Ashton, som inte kommer till Addis Abeba.

Vad gäller Belfrages besök har UD inte lämnat några detaljer. Man befarar blockerade samtalskanaler om Meles Zenawis regering tror att den på hemmaplan kan uppfattas som eftergiven. I ett program i statskontrollerad etiopisk tv sade nyligen en talesman för utrikesministeriet att regeringen inte tänker ge efter för några påtryckningar från väst om de svenska journalisterna.