Den 54-årige Alexander Lukasjenko har suttit vid makten i 14 år och han har på dessa år skapat en totalitär regim där demokratiska institutioner bara finns på pappret. Han har kallats ”Europas siste diktator” och på många sätt levt upp till det epitetet.

EU har straffat regimen med två slags sanktioner: Viseringsförbud och frysning av tillgångar. På den svarta lista med personer som inte får besöka EU finns 37 namn, däribland presidenten själv, flera ministrar, ordförande i valkommissionen och personer ansvariga för att politiker spårlöst försvann i slutet av 1990-talet. Frysningen av tillgångar gäller i stort samma personer, även om bland andra Alexander Lukasjenko själv sannolikt har sina tillgångar i länder utanför EU.

Inför valet hade dock Lukasjenko tagit några steg i positiv riktning. Han släppte nio politiska fångar och tillät en del oppositionella att delta. Han bjöd också in till internationell övervakning och med 477 valobservatörer på plats hade han möjlighet att visa omvärlden att han valt en mer demokratisk kurs. Men Lukasjenko missade helt den stora chansen.

– Jag är mycket besviken. Jag hade förhoppningar om att det skulle ha skett större positiva förändringar. I den vallokal jag besökte fick vi inte kontrollera rösträkningen, vi tvingades stå fem meter i från. Valnämndens ordförande var också aggressiv och frustrerad så vi hindrades i vårt arbete. Det hade varit en avgörande skillnad om vi fått se en öppen rösträkning, säger riksdagsledamoten Cecilia Wigström (fp).

OSSE (Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa) var också hård i sin dom. I ett pressmeddelande hette det bland annat:

”Valet ägde rum i en strikt kontrollerad miljö med knappt synbar valkampanj. Rösträkningen genomfördes dåligt eller mycket dåligt i 48 procent av de besökta vallokalerna”.

– Jag är hoppfull och besviken på samma gång. Hoppfull för att vi såg vissa positiva förändringar i valmiljön, besviken för att Vitryssland inte har löst problemet med obefintlig öppenhet i rösträkningen, säger ambassadör Geert Ahrens, ordförande för OSSE:s valkommission.

För EU innebär situationen i Vitryssland ett dilemma. Erfarenheten har visat att en politisk isolering är negativ för utvecklingen och för befolkningen, samtidigt är det svårt att uppmuntra Lukasjenko när denne så uppenbart inte bryr sig om att försöka hålla sina löften om en demokratisering.

Det gäller alltså att hitta en medelväg där EU kan stimulera ett ökat utbyte med Vitryssland samtidigt som kraven på Lukasjenko när det gäller pressfrihet, mänskliga rättigheter och andra demokratiska värden är fortsatt hårda.

Sverige har tagit konkreta steg för att förbättra utbytet. I förra veckan utnämndes Stefan Eriksson till vår förste ambassadör i Vitryssland och beslut har redan tagits om ökat bistånd, från 45 miljoner kronor till 70 miljoner, vilket är inriktat på demokratiförbättringar.