–Vi brukar gratulera dem som klarar 50-strecket. Utan humor kommer man inte långt, säger Stewart McCance, 45 år.
Själv har han förlorat två bröder strax innan de fyllde jämnt.
–Massor av människor häromkring dör av stress. Nyligen rev de våra gamla hus och ersatte dem med nya. Den förändringen blev större än många klarade, säger McCance.
Själv har han tillbringat de senaste åren med sin hobby – att fånga duvor. Ett skjul på fältet där fotbollsplanerna brukade ligga fungerar som fälla och uppfödningsanläggning. Att så många unga i hans närhet dör tycker han är synd, men sånt är livet.
–Men det borde finnas mer att göra. Innan industrierna slog igen var här fullt av aktivitet, säger Stewart McCance.
På en pub ett par kvarter bort sitter vännerna Daniel O’Mahony, 33, och George Hill, 43, med varsin öl. De lärde känna varandra på det lokala lägenhetshotellet.
Ikväll ses de för första gången på mycket länge. För ett år sedan höll Daniel O’Mahony på att dö av sin alkoholism och blev intagen för rehabilitering. Sedan dess har han ordnat upp sitt liv, skaffat lägenhet och en hund.
–Jag har aldrig varit friskare än nu. Det är värt att fira, säger O’Mahony och skålar.
Det är George Hill som bjuder idag eftersom socialbidraget kommit. När pengarna tar slut är det någon annans tur.
Båda har förlorat släktingar och vänner. Hill blev ensam kvar när hans lillebror dog förra året.
–Han drack ihjäl sig på päroncider. Det är ganska vanligt eftersom den är så billig. Men jag känner många som dött av whisky också.
De vill inte skylla sin situation på någon annan. Man väljer själv vilket liv man vill leva, säger de, och vill hellre prata om hur gästfria skottarna är.
–Men det är klart att det är ett lotteri. Alla är inte lika och föds du här är dina chanser sämre, säger George Hill.
Den åsikten delas av husläkaren Robert Jamieson. Hans mottagning ligger på gränsen mellan landets fattigaste postnummerområde och det med lägst medellivslängd.
–Barn födda i Indien har bättre förutsättningar än mina patienter. Fattigdomen är en av de viktigaste förklaringarna, säger han.
Bland sina patienter har han mer än dubbelt så många med mentala problem jämfört med kollegerna i Storbritanniens mest välbärgade områden.
Diabetes, cancer och hjärtproblem är också överrepresenterat. Bakom de stora hälsoskillnaderna ligger enligt Jamieson allt från stress, dåliga bostäder och matvanor till det låga priset på alkohol och tillgången på droger. På gatan intill spelades delar av filmen Trainspotting in och flera av patienterna sågs i filmen.
–Drogproblemen har bara blivit värre. Nu möter vi familjer där tre generationer sitter fast i missbruk.
Jamieson, som jobbat i området i 20 år, lyfter stolt fram hur vården blivit bättre på att arbeta preventivt och att hans uppsökande hälsoteam gör skillnad. Samtidigt menar han att sjukvården inte ensam kan lösa problemen.
–Det finns nog inte någon politiker som inte håller med om att både den sociala och ekonomiska politiken misslyckats. Det var till exempel fel att inte ersätta industrijobben som försvunnit de senaste decennierna.
En positiv förändring är enligt läkaren att motorvägen nu byggs om så att den ska passera östra Glasgow. Infrastruktur skapar jobb, som leder till bättre hälsa.
–Men viktigast av allt är en bra skola, säger doktor Jamieson.
