– När regeringen drar sitt strå till stacken så räknar vi också med att medborgarna tar sitt ansvar. De som inte gör det kommer att känna av konsekvenserna. I ett rättvist samhälle är det vad folk förväntar sig, sade premiärminister Gordon Brown i ett pressmeddelande i samband med Queen’s speech i veckan, drottningens tal där regeringens planer inför det kommande året presenteras.

Samtidigt som regeringen planerar att underlätta för personer som sitter med höga bostadslån och har svårt att klara amorteringarna så skärps alltså reglerna för bidragstagarna. Sammanlagt beräknas de brittiska skattebetalarna gå miste om nära fem miljarder kronor på grund av oriktiga uppgifter till myndigheterna. För att komma till rätta med problemet föreslås att fler kommuner tar lögndetektorer till sin hjälp.

I dag pågår flera pilotprojekt runt om i landet och utvärderingarna visar att kommunerna sparat mångmiljonbelopp.

Först ut var stadsdelen Harrow i norra London. Med hjälp av datorer, som registrerar misstänkta förändringar i tonläget hos den som ringer till kommunen och söker bidrag, har Harrow sparat in nära 500 miljoner kronor, enligt BBC. Före samtalet med myndigheterna förvarnas den som ringer om att samtalet övervakas.

Enligt regeringens nya riktlinjer kommer fuskande personer att straffas genom att få sina bidrag indragna i en månad. Kritikerna varnar för att programmen kan komma att avskräcka dem som verkligen behöver hjälp från att söka.

Andra, så som Neil Bateman, expert på bidragsfusk, hävdar i the Guardian att många anklagelser mot misstänkta bidragsfuskare är överdrivna och ibland grundlösa. Facken menar å sin sida att datorerna är lätta att överlista.

Det är inte bara bidragsfuskare som kommer att få det svårare nästa år. Brottslingar som dömts till samhällstjänst kommer också att få det hett om öronen. Hädanefter ska de bära det som i medierna kallas ”skamvästar”, orangea västar med texten ”community payback” tryckt på ryggen. Den kontroversiella metoden är tänkt att ge allmänheten bättre insikt i vad som händer med dem som döms till samhällstjänst.

Metoden döms bland annat ut av övervakare som funnits på plats när den testats på olika håll i landet. De hävdar att flera av dem som burit västarna attackerats när de utfört sitt arbete och att deras säkerhet är i riskzonen. Men regeringen står på sig när det gäller västarna.

– De är inte alls medeltida. Skammen som en brottsling känner är förnedringen som det innebär att ha begått ett brott och stå till svars i domstol. Det här handlar om att visa allmänheten att rättvisa har skipats, säger justitieminister Jack Straw till the Guardian.

Andra åtgärder som kan få märkbara effekter nästa år är att regeringen återigen kommer att klassa strippklubbar som sexuell verksamhet.

När den definitionen slopades för några år sedan förlorade kommunerna rätten att förhindra sexklubbar från att öppna.