–När man börjar som parlamentariker får man fylla i en blankett där man ska uppge regelbundna sidoinkomster. Men de kollar inte vem man tar uppdrag för, säger EU-parlamentarikern Eva-Britt Svensson (V).
Hon förklarar att parlamentariker förväntas lagstifta om alltifrån backspeglar på bilar till stora handelsfrågor och avtal, och att det är naturligt att vända sig till branschfolk för att få teknisk hjälp eller för att höra deras åsikter. Men väljarna ska kunna lita på att man inte tar betalt eller springer någons ärenden.
–Parlamentarikerna borde tvingas att redovisa sina möten med lobbyister, säger Eva-Britt Svensson.
Kollegan Lena Ek (C) säger att det är frivilligt att uppge vem man tar uppdrag från eller sitter i styrelsen för, men att de som inte fyller i uppgifterna gör ett aktivt val. Det borde inte vara frivilligt, menar hon.
–Det här borde inte kunna hända, om folk bara var ärliga, säger Lena Ek, som redovisar sina åtaganden både i parlamentets böcker och på sin hemsida.
Det var för två veckor sedan som tidningen Sunday Times anklagade den österrikiske ledamoten Ernst Strasser, slovenen Zoran Thaler och rumänen Adrian Severin för att ha enats om arvoden på tusentals euro från lobbyister, som ville ändra några passager i en ny banklag.
Lobbyisterna sade sig komma från finansvärlden, men var egentligen reportrar med dolda kameror. En vecka senare pekade samma tidning även ut den spanska ledamoten Pablo Zalba Bidegain.
Den österrikiska tidningen Kurier anklagade sedan en annan österrikisk parlamentariker, Hella Ranner, för att använda parlamentspengar till att betala tillbaka privata skulder.
Thaler, Strasser och Ranner har avgått för att bemöta anklagelserna på heltid. Spanjoren Bidegains fall ser inte ut att vara graverande – han slöt inget avtal med reportrarna.
Men den rumänska socialdemokraten Adrian Severin vägrar att gå. EU-parlamentariker åtnjuter åtalsimmunitet, och misstanken är att Severin – som kastats ur partigruppen, förvisats till en bortglömd korridor och buats ut i plenisalen – står ut med behandlas som paria för att slippa hamna inför skranket.
Det rumänska justitiedepartementet har bett EU-parlamentet att lyfta Severins åtalsimmunitet, och EU-parlamentets talman, polacken Jerzy Buzek, ska ta fram en ny uppförandekod med nolltolerans för korruption och olämpliga sidojobb – och inkomster.
Tidspunkten för skandalerna är oläglig. EU-parlamentarikerna har sedan Lissabonfördraget gav dem större makt i EU-maskineriet skärpt tonen mot EU-kommissionen. De kräver mer insyn i förhandlingar och lagförslag, och tvekar inte att rösta ner lagar som EU-kommissionen ansett klubbade och klara – som det omstridda Swiftavtalet om överföring av bankdata till USA.
Parlamentet ligger också i bråk med Rådet – det forum där de 27 regeringarna överlägger – om oklarheter i denna institutions budget. Man har också grälat om EU:s gemensamma budget, som parlamentet vill ha mer pengar till.
Det blir svårt för parlamentet att vinna dessa slag, om intrycket består att det är praxis i huset att ta betalt för sin politiska röst.
–Det borde inte ens vara till- låtet för parlamentarikerna att ha betalda extraknäck, sade Martin Schulz, ordföranden för parlamentets socialdemokrater, på en presskonferens.
