Parlamentets ledamöter och EU:s människorättskommissionär Viviane Reding diskuterade att principen om att EU-länderna ska erkänna varandras system, och att alla EU-medborgare ska ha samma rättigheter, kan klinga falskt med det faktum att ett äktenskap blir ogiltigt när man reser över en gräns.

–Om jag skulle råka ut för en olycka på en semesterresa i Italien skulle min partner inte ha rätten att bestämma om jag ska få livsuppehållande åtgärder eller inte, sade den brittiske socialdemokraten Michael Cashman, som levt med sin man i snart 27 år, varav fem år som registrerade partners.

Andra områden där homosexuella makar som bosätter sig utomlands kan möta orättvisor är inom beskattning, pensioner, arv och vårdnad av barn.

EU-institutionerna har inget att säga till om vad gäller familjepolitiken, och kan inte kräva att alla medlemsländer tillåter – eller förbjuder – samkönade äktenskap.

Däremot så måste alla EU-länder följa gemensamma lagar, som att alla medborgare ska kunna resa fritt med sina rättigheter i behåll.

Och det är här de juridiska hårklyverierna börjar.

Holländska liberalen Sophia In’t Veld påpekade att EU måste ”tillämpa principen om ömsesidigt erkännande” i allt.

– Vi gör det för sylt, för vin och öl. Varför gör vi det inte för förhållanden och äktenskap? sade hon.

EU-kommissionären Viviane Reding sade att lagen om fri rörlighet är klar och tydlig:

–Om man lever i ett lagligt erkänt samkönat partnerskap eller äktenskap i land A, då har man en grundläggande rättighet att ta med sig denna status och sin partners status till land B.

Hon verkade däremot motvillig till att genast läxa upp de länder som bryter mot regeln, och ville gå fram långsamt för att få länderna att acceptera reglerna.

–Ibland är regeringar mer försiktiga än medborgarna. Medborgarna reagerar helt avslappnat, medan regeringarna tror att det är ett stort problem.

– Men om det inte går, så får vi tillämpa hårdare metoder, sade kommissionären.

Den polska, konservativa ledamoten Konrad Szymansky sade att länder har rätt att inte erkänna homosexuella par.

– Om staten inte erkänner det för någon så är det inte diskriminering, och därmed är den här debatten ett totalt slöseri med vår tid.