Det handlar om allt från miljöorganisationer och avdelningar av politiska partier till scouter som har skrivit på ett upprop till politiker och myndigheter om Nord Stream-projektet i Östersjön. De vill att parlamentet ska hjälpa till att trycka på för en från energibolag och regeringar fristående utredning om gasledningens inverkan på miljön.

Deras upprop har backats upp av 26 000 personer, i huvudsak från de baltiska länderna, via en hemsida på internet.

Någon reell makt har inte utskottet som ska titta närmare på uppropet. Och parlamentet har heller inte just något att säga till om vad gäller gasledningens framtid.

- Parlamentet är till för att uttrycka åsikter. Vi kan uttrycka dem högt, säger Vytautas Landsbergis, en av Litauens ledamöter i parlamentet och medlem i nätverket för samarbete runt Östersjön i parlamentet.

Han är kritisk till att flera av regeringarna runt Östersjön inte vill agera mer kring gasledningen. De verkar lita på vad energibolagen, som ryska Gazprom, säger om projektet. Landsbergis säger sig inte förstå hur någon kan känna sig lugnad av besked från det hållet.

Den största oron hos dem som organiserat uppropet rör vad som händer med miljön om gasbolaget gräver i havsbottnen där ledningen ska dras. Östersjöns botten är på ställen där ledningen ska dras täckt av avlagringar med gifter i, det finns minhot och det är känt att det finns områden där gifter och krigsmaterial dumpats.

- När sedimenten ligger orörda är de inte skadliga, men det blir problem om man börjar gräva, säger Janina Barsiene, professor vid det ekologiska institutet vid universitetet i Vilnius, som var med när uppropet presenterades på en presskonferens i EU-parlamentet och beskrev de ekologiska risker hon ser i projektet.