I ett öppet brev riktat till ”De fria människorna i världen” framstår Ganji som talesman för de demokratiska krafter inne i Iran som inte vill ha monarkin tillbaka. Han lägger hela skulden för sitt eventuella frånfälle på ledaren ayatolla Ali Khamenei.
”Jag har sagt det många gånger förut, om jag dör i fängelset sker det på order från herr Khamenei”, heter det i brevet från den astmasjuke Ganji, skrivet på hungerstrejkens 19:e dag (vid det här laget är han inne på sin 34:e dag).
Fram till den 1 juli hade Ganji tappat 19 kilo i vikt. Demokrativänner fruktar för att den avmagrade, sjuke fången kommer att avlida i sin cell. Exiliranier har vädjat till att hans försvarare, Nobelpristagaren Shirin Ebadi, ska försöka få upp hans fall i någon internationell instans. Oron har tidigare varit stor för att en annan känd politisk fånge, den njursjuke advokaten Nasser Zarafshan, skulle avlida i Evinfängelset. Men han medgavs nyligen permission.
Akbar Ganji har enligt egen uppgift satts i isoleringscell. Han avbröt
sitt senaste möte med sin försvarare när en säkerhetsman propsade på att få närvara.
Efter ett beklagande uttalande från USA tidigare i veckan lovade i går en grupp iranska parlamentariker att besöka Ganji i fängelset inom kort. I tisdags demonstrerade även ett hundratal människor utanför Teherans universitet med krav på 48-åringens frigivande.
Akbar Ganji är, som SvD tidigare berättat, dömd till sex års fängelse för sin påstådda förolämpning av Iran vid en konferens i Berlin 2000. Han har också anklagat landets förre president Akbar Hashemi Rafsanjani för inblandadning i seriemorden på oppositionella under 1990-talet.
I slutet av maj fick han en veckas permission sedan Shirin Ebadi slagit larm om att hans hälsoläge var livshotande. Ganji använde sin permission till att hålla en presskonferens och tala om hur politiska fångar torteras i Evinfängelset.
Han manade också till bojkott av presidentvalet och hävdade att det skulle hjälpa ayatolla Khamenei att få politisk legitimitet för sitt diktatoriska
styre. Sådana angrepp på Irans mäktigaste person - vilken betraktas som en Guds företrädare på jorden - är mycket ovanliga i den islamiska republiken.
Akbar Ganji har under våren publicerat ett uppmärksammat Republikanskt manifest II, där han argumenterar för civilmotståndets möjligheter i Iran. Han hänvisar till Mahatma Gandhis hungerstrejk mot det brittiska kolonialväldet och Nelson Mandelas kamp inifrån sitt fängelse mot apartheidsystemet, båda framgångsrika ickevåldsaktioner.
Med sin avslöjande journalistik om 1990-talets seriemord skakade Akbar Ganji om Irans härskarskikt. Med sitt Republikanska manifest II framträder han som en ledande systemkritiker.
- Ganji är en symbol för orädda journalister och kampen för verklig demokrati i Iran. Hans mod, motstånd och klarsynta analyser är unika. Han är en av de få som regimen inte har kunnat tysta genom hårda straff. Han har fortsatt sitt journalistiska arbete med avslöjanden och kritik av regimen även i fängelset, betygsätter en iransk demokrativän, som
inte vill framträda med sitt namn.
I sitt Republikanska manifest för Ganji ett resonemang om huruvida USA kan tänkas attackera Iran militärt. Han slår fast att USA inte har kapacitet att invadera Iran. Han pekar på att hökarna i Washington i stället tror att bombningar som begränsas till iranska kärnanläggningar skulle få iraniernas rädsla för systemet att släppa. Men demokraternas strateger i USA befarar att regimen i Teheran skulle försöka krossa oppositionen och att bombningar av kärntekniska anläggningar skulle få vanliga iranier och intellektuella att sluta upp bakom regimen.
Akbar Ganjis egen slutsats är att ”enda sättet att förhindra en amerikansk-iransk konfrontation är upprättandet av ett demokratiskt styre i Iran”.
Ett systemskifte i Iran måste följas av principen ”Förlåta men inte glömma” och den bör tillämpas av en sanningskommission, argumenterar den hungerstrejkande systemkritikern i Evinfängelset.