På toppen av det kalla kriget hade Tyskland nästan en halv miljon egna soldater medan USA hade en truppstyrka på över 400000 soldater i Europa, till övervägande del i Tyskland där även stora delar av de amerikanska kärnvapnen var utplacerade.
Krigsscenariot på den tiden var att Warszawapaktens stridsvagnar i en massiv blixtattack skulle välla in över järnridån och i norr slå ut västalliansens Nordsjöhamnar och i söder krossa de till tänderna beväpnade NATO-trupperna i Bayern.
Det är en hotbild som gick i graven när muren föll 1989 och Sovjetunionen upplöstes två år senare. Idag är det kampen mot islamistiska extremister och fredsbevarande eller fredsskapande insatser i allt från Afghanistan till Kosovo, Bosnien-Hercegovina och Sudan som det gäller allt hantera. Det är en uppgift som ställer den tyska försvarsmakten och de över 7000 utlandsstationerade soldaterna inför allt större problem, inte minst som värnplikten har kortats till sex månader och försvarsanslagen år efter år har minskat.
–Utrustningen för våra soldater i Afghanistan är idag dramatiskt dålig, kritiserade i juli Hellmut Königshaus, parlamentets ombudsman för försvarsfrågor och den som landets soldater vänder sig till när de har problem.
Hellmut Königshaus pekade på att de i Afghanistan stationerade 4490 tyska soldaterna saknar moderna sjukvårdsfordon och minröjningsmateriel. Pansarfordonen ger dåligt skydd. Det finns inte tillräckligt med sängar, övningsammunition eller helikoptrar. Materielen är dessutom dåligt anpassad till klimatet och slits ner av sand och stora temperaturskillnader.
Försvarsminister Karl-Theodor zu Guttenberg från det borgerliga CSU drar nu konsekvenserna och planerar att minska antalet soldater från idag 225000 till 165000, inklusive 7500 frivilliga som ska ersätta dagens 70000 värnpliktiga.
–Försvaret blir mindre men samtidigt effektivare, försäkrade försvarsministern när han i början av veckan la fram sammanlagt fem olika modeller för en omstrukturering av försvarsmakten, som alla siktar mot nerdragningar men skiljer sig i fråga om den allmänna värnplikten ska upprätthållas eller inte.
Den allmänna värnplikten är en het och symbolladdad fråga i Tyskland där idén om en folkets armé är djupt förankrad och där många är rädda för en yrkesarmé som förlorar sin förankring i den civila vardagen och lever i en militär bubbla.
–Tyskland mår bra av att ha en värnplikt som år efter år ger försvarsmakten ett stort antal unga dugliga män från hela samhället, anser regeringschefen i delstaten Niedersachsen, David McAllister. Han representerardet kristdemokratiska regeringspartiet som är en av många idet borgerliga lägret som varnar för ett systemskifte.
Kritik kommer även från den socialdemokratiska oppositionen som anser att en frivillig tjänstgöring kommer att urholka försvarets slagkraft.
Försvarsministerns lösning är att värnplikten, som är förankrad i den tyska grundlagen, inte avskaffas utan läggs på is. Vid rekryteringsproblem ska den kunna aktiveras igen av parlamentet. Det är en variant som stöds av förbundskansler Angela Merkel och troligen också av finansminister Wolfgang Schäuble som fram till 2014 vill sänka försvarsutgifterna med cirka 90 miljarder kronor.
Försvarsministerns förslag ska nu på remiss i den borgerliga regeringskoalitionen som väntas fatta beslut i slutet av året. Omvandlingen till en yrkesarmé väntas sedan ta sju år.
Under tiden minskar även den amerikanska närvaron i Tyskland där under årens lopp sammanlagt 17 miljoner amerikaner har tjänstgjort. Kraftiga nerdragningar i Europa, Sydkorea och Japan beslutades redan för sex år sedan.
I Tyskland, som 2004 hade 70000 amerikanska trupper, har sedan dess tusentals soldater lämnat landet. Det är en process som steg för steg fortsätter fram till åtminstone 2015. Just nu påbörjas nedläggningen av 22 militära anläggningar i Heidelberg och Mannheim med 1500 soldater och lika många amerikanska civilanställda som åker hem.
Samtidigt moderniseras och förstärks de stora amerikanska baser som spelar en central roll för krigföringen i Irak och Afghanistan. Det gäller bland annat flygvapenbasen Ramstein som är amerikanska flygvapnets största militära bas utanför USA med 36000 soldater, precis som USA:s största utlandsbaserade militärsjukhus i Landstuhl dit sårade soldater flygs från Afghanistan och Irak.
