StockholmIsraels premiärminister Benjamin ”Bibi” Netanyahu blev bjuden med armbågen av Barack Obama. Inbjudan till Vita huset kom i sista stund och resultatet av det mer än en och en halv timme långa mötet, i närvaro av rådgivare, blev antiklimax.
Det bidde bara en tumme av information från mötet: i ett kort uttalande från Vita huset bekräftas USA:s starka engagemang för Israels säkerhet, samt meddelas att parterna diskuterat säkerhetssamarbete, Iran och vägen framåt för fred i Mellanöstern.
Men det blev varken presskonferens eller fototillfälle med Obama och Netanyahu. Israels premiärminister ställde in sin träff med israeliska reportrar och hans försvarsminister Ehud Barak skrinlade planer på att ge radiointervjuer.
Ändå pågår en intensiv mötesverksamhet, inte bara i Washington. Till Paris väntas Netanyahu direkt efter det att palestiniernas president Mahmoud Abbas varit där. När Netanyahu lämnar Paris blir Syriens president Bashar al-Assad nästa gäst i Élyséepalatset.
Netanyahu säger att han vill återuppta fredssamtalen med Mahmoud Abbas, dock utan förhandsvillkor.
Men här finns en hake, inte bara för Abbas. Netanyahu vill samtala om fred samtidigt som han låter bygga ytterligare 3000 nya bostäder på bosättningarna (idag finns nära 500000 bosättare på Västbanken och östra Jerusalem). Abbas förhandlade med Ehud Olmert 2008 medan bosättningarna växte, men nu är hans interna ställning sämre än tidigare.
Tidigt under sitt presidentskap krävde Obama byggstopp på bosättningarna – såsom Vägkartan för fred från 2003 föreskriver – dock utan att lägga tryck bakom orden. Men på arabisk sida anser man att inte bara utrikesminister Hillary Clinton har vacklat genom att prisa Netanyahus ”återhållsamhet” istället för att kräva byggstopp. Diana Buttu, palestinsk jurist som deltagit i tidigare fredsförhandlingar och varit rådgivare åt Abbas, hävdar att även Obama har frångått sina principer.
–Obama backade för två månader sådan när han pressade på för ett möte mellan Abbas och Netanyahu. Obama visar sig lika ryggradslös som George W Bush och Bill Clinton före honom, säger hon till SvD.
Vita husets talesman Robert Gibbs menar dock att det inte har skett någon förändring i USA:s politik.
–USA:s regeringar har i årtionden haft samma politik: inga fler bosättningar. Det är inget nytt för Obama-administrationen.
För amerikanska presidenter gäller en gammal sanning: inrikespolitiken är viktigast.
– Obama vet att han måste ge efter för att få något. Lobbyn i Washington är mäktig inte bara i fråga om Israel. Obama behöver varje röst han kan få för att driva igenom inrikespolitiska reformer. Så om det innebär att han måste ge efter för Israel, gör han det, säger Diana Buttu.
Men de eftergifterna kommer i så fall ytterst motvilligt, att döma av den dåliga personkemin mellan Obama och Netanyahu.
