Kvinnor tar kampen i arabvärlden

Under arabvärldens uppror förra året stod kvinnor i första leden. Efter valen i Nordafrika har de ofta hamnat i bakvattnet. Men kraven på reformer för kvinnors rättigheter lever vidare och sprider sig som ringar på vattnet.

  • Marwa Sharafeldin forskar kring familjelagsreformer i Egypten.

    Foto: ANNIKA AF KLERCKER

  • Hibaaq Osman är aktiv i Arabiska kvinnors tankesmedja och är grundare av nätverket Karama som arbetar för kvinnors rättigheter.

    Foto: ANNIKA AF KLERCKER

  • Foto: AMR NABIL/AP

Upproren i Tunisien, Egypten, Libyen och Bahrain förra året förändrade omvärldens bild av den arabiska kvinnan. Längst fram i demonstrationerna stod kvinnliga aktivister som krävde frihet, demokrati och sociala rättigheter.

Men efter islamisternas framgångar i valen i Tunisien och Egypten, militärens påhopp på kvinnliga demonstranter i Kairo och tillslagen mot kvinnliga aktivister på Arabiska halvön, kan det se ut som om arabvärldens frihetsuppror skulle ha svikit kvinnorna.

Hibaaq Osman, grundare av Karama (värdighet), ett nätverk för kvinnors rättigheter, är verksam i Kairo sedan många år men själv somaliska, ger ett exempel:

–Många kvinnor i Kairo är rädda för att röra sig ute ensamma på gatorna på grund av ett ökande antal sexuella trakasserier.

Hon är aktiv i Arabiska kvinnors tankesmedja, som nyligen sammanträdde i Sverige. När Hibaaq Osman talar om minskad polisnärvaro som möjliggjort att sexuella trakasserier mot kvinnor kunnat bli vanligare griper en journalist från Kairo, en annan medlem i tankesmedjan, in i samtalet:

–Varför sjunger inte kvinnorna ut! Alla i Egypten säger ju vad de tycker numera.

–Parlamentet har inte tagit de här problemen på allvar, svarar Hibaaq Osman.

Men i det nya Egypten pågår trots allt kampanjer mot sexuella trakasserier där även unga män deltar.

Militärens oskuldstester på kvinnliga demonstranter efter internationella kvinnodagen i Kairo förra året har dock satt sina spår. Det gjorde också de egyptiska militärpoliser som slet kläderna av en kvinnlig demonstrant, en skamlig händelse som blivit känd som Flickan i den blå behån.

Det finns fler bakslag för jämställdhetsaktivister: en kvinnlig politiker från Muslimska brödraskapet, Azza al-Garf, vill slopa förbudet mot kvinnlig könsstympning. I det egyptiska parlamentsvalet i vintras valdes endast två procent kvinnor in. Men utvecklingen är inte huggen i sten.

Egyptiska Marwa Sharafeldin forskar kring aktivisters strävan att reformera familjelagen, som är religiöst baserad i Egypten, genom att koppla den till internationella konventioner om kvinnors rättigheter.

–De lägger fram förslag till familjelagar som är baserade på islamisk sharia men som samtidigt är progressiva för män och kvinnor, säger forskaren, en av flera arabiska kvinnor som talade i Almedalen.

Men många egyptier är mer kritiska till islamisterna efter deras seger i vinterns parlamentsval.

–En del partier använder sig av religion för att få makt. De hävdar att Gud står på deras sida. De framställer sig som islams sanna röst. Men det är så uppenbart att de inte har något att erbjuda medborgare som kräver bättre sjukvård, vägar och utbildning. De kan ge det i form av allmosor som försätter mottagaren i tacksamhetsskuld. Men egyptierna vill ha medborgerliga rättigheter, inte allmosor.

Det vore fel att bunta ihop alla med fanatikerna.

Forskaren Marwa Sharafeldin, vill inte dra alla islamister över en kam.

Marwa Sharafeldin vill inte dra alla islamister över en kam.

–Det vore fel att bunta ihop alla med fanatikerna. Det finns även salafister som är öppna för nytänkande. De är politiska nybörjare; de söker bara ett etiskt förhållningssätt.

Patriarkala strukturer finns inom militären, islamisterna, i den koptiska kyrkan, ja även bland liberaler, påpekar hon. Men sociala realiteter driver fram behov av reformer. En tredjedel av hushållen i Egypten har kvinnor som familjeförsörjare.

–Det påstås att familjelagen inte kan förändras för att den har en gudomlig källa. Men ursäkta, det handlar om en gudomlig källa som tolkas av människor. Under 1400 år har islamiska rättslärda försökt förstå det gudomliga budskapet. Dörrarna för nytolkning har alltid stått öppna i olika islamiska rättstraditioner. De samverkar med samhället runt omkring sig. Det är väldigt flexibelt.

Så tar hon Shafi’i, en av den islamiska rättstraditionens förgrundsgestalter, som exempel. Han levde i Bagdad för mer än 1000 år sedan. Men när han flyttade till Kairo ändrade han sina rättsutlåtanden eftersom sammanhangen hade förändrats.

–Det är islamisk lag. Den måste förändras för att svara mot människors behov. Skriv in den in i en lagbok och du dödar dess ande. Vi måste gå tillbaka till rätten att skaffa oss nya kunskaper och tolkningar. Det har alltid funnits i islamisk rättstradition. Och kvinnorna har funnits där fast deras röster har tystats.

  • Kopiera sidans adress

Tunisien är det arabiska land där kvinnor har starkast ställning i lagstiftningen. Månggifte har varit kriminaliserat i Tunisien sedan självständigheten 1956. Den sekulära familjelagen, som också ger kvinnor rätt att ta ut skilsmässa, har blivit omdebatterad i det nya parlamentet, men finns ändå kvar.

I parlamentsvalet var det varannan damernas på listorna, men de toppades ofta av män. Men endast två ministrar är kvinnor. Merhezia Labidi Maiza, en kvinna från islamistiska Ennahda, är dock känd för sin tyngd som vice talman.

I Libyen har parlament genom varvade partilistor fått in 33 kvinnliga ledamöter av total 80, men endast två oberoende kvinnliga ledamöter av totalt 120.


Den saudiska historikern Hatoon al-Fassi var en av flera profiler i Arabiska kvinnors tankesmedja som nyligen möttes i Sverige. Hon framträdde också i Almedalen i Visby, klädd i en dräkt från Hejaz i Saudiarabien, som påminde om en svensk folkdräkt med broderat livstycke, vit hätta och silverspänne i halsen.
–Den arabiska kvinnan saknar inte röst och är inte längre osynlig. Hon har förändrat bilden av sig själv och bryter mot stereotyperna. Hon bryter också mot den sociala normen, går ut på gatorna, tar plats i det offentliga rummet. Kvinnor har brutit rädslans barriärer, sade Hatoon al-Fassi.

Saudiarabien är det enda land som förbjuder bilkörning för kvinnor. De första kvinnliga bilkörningsdemonstranterna 1990 var bara 47 och blev utsatta för statliga repressalier.
– Men unga saudiska kvinnor är inte lika rädda. De har en annan frihetskänsla. En del modiga kvinnor har till och med fängslats för att de kört bil. Men de lägger ut bilder av sig själva på Youtube när de sitter bakom ratten. Ibland bär de ansiktsslöjan niqab, ibland inte. Ibland anonymt, andra gånger inte, säger Hatoon al-Fassi.

I sin forskning har hon lyft fram kvinnors framträdande ställning i det antika, nabateiska kungariket, mellan Sinai och Arabiska halvön.


Visa mer fakta

Toppnyheter SvD.se

SvD offert

Gör som 71394 stockholmare. Få offerter från företag nära dig - HELT GRATIS!

Populärt i Stockholm just nu:

Badrumsrenovering

Renovera eller bygga nytt badrum

Målare

Erfarna målare för ett snyggare hem

Flytthjälp

Snabba och pålitliga flyttfirmor

Flyttstädning

Hitta billig och effektiv städhjälp

Hemstädning

Rent hem snabbt och tryggt

+ Se alla kategorier