Helsidesannonsen från Fag & Arbejde, den danska motsvarigheten till Kommunal, är tydlig.

”Jag ser min uppsägning som en liten seger för min plånbok, och en stor förlust för Danmark”, lyder citatet från Line Dyhrfjeld, tidigare socialpedagog, som lämnade den offentliga sektorn för att söka sig till den privata sekt­orn. Anledningen var den dåliga lönen är budskapet i annonsen, som de senaste veckorna publicerats i alla de stora danska dagstidningarna.

För just de offentliganställdas löner har blivit en av de stora stridsfrågorna i det danska valet.

Att statsminister Anders Fogh Rasmussen ens utlyste valet just nu, beror på att det väntar en besvärlig avtalsrörelse till våren. Många låglöneyrken, särskilt inom omsorgsområdet, där det huvudsakligen arbetar kvinnor, har nämligen fått nog. Nu vill de ha löner som motsvarar deras utbildning och deras arbetsuppgifter.

–Vi vill utjämna skillnaden. Det ska inte vara bättre betalt att arbeta med döda ting, än med människor. Det är inte rimligt att kvinnor endast tjänar 81 procent av vad män med samma typ av arbete gör, säger Dennis Kristensen, ordförande i FOA, Fag&Arbejde.

Folketingsvalet imorgon handlar framför allt om välfärd. Dansk ekonomi har aldrig varit så stark, arbetslösheten har aldrig varit så låg och många danskar har aldrig haft så mycket pengar i plån­boken. Det danska skattetrycket är sam­tidigt ett av världens högsta.

Ändå upplever många att välfärden inte håller måttet. Många skolor är fallfärdiga, barngrupperna på dagis är för stora, hemtjänstpersonal har inte tid att ­duscha de äldre och patienter dör i kön till cancerbehandling.

Det nya är att man i den danska befolkningen också har börjat se längre än bara till brukarna. Nu kommer även de offentliganställda och deras löner i fokus. Hos FOA kallar man kampanjen ”Manslön till kvinnoyrken” och pekar på strukturella problem, som man anser måste åtgärdas högre upp, än hos arbetsmarknadens parter.

–Det är överraskande, inte minst med tanke på att detta faktiskt handlar om jämställdhet, ett ämne som inte är en fråga på den politiska agendan i Danmark. Vi har haft en lag om lika lön de senaste trettio åren, men nu föreslår man också lika lön på tvärs av yrkeskategorierna. Män och kvinnor med samma utbildningsnivå, ska ha samma lön, säger Hanne Marlene Dahl, lektor vid Roskilde Universitetscenter.

Välfärden är en viktig valfråga för samtliga partier. Socialdemokraterna och Socialistisk Folkeparti har krävt att en lönepott på fem miljarder danska kronor ska öronmärkas för att höja lönerna för lågavlönade.

Utöver det har Socialdemokraterna beslutat om 29 välfärdsrättigheter. Det handlar till exempel om att barnen får varm mat i förskolan, att allvarligt sjuka ska få akut behandling och att äldre vårdtagare ska garanteras en dusch och en promenad varje dag.

Från regeringens sida, har man däremot förslag om en kvalitetsreform som ska garantera en avbyråkratisering av omsorgen, mer personal, möjlighet till vidareutbildning och en upprustning av offentliga lokaler som sjukhus, förskolor och ålderdomshem. Det är nämligen viktigt att skapa en bra arbetsmiljö för att kunna locka ny personal, inte minst i ett land som redan har brist på ­arbetskraft.

Regeringen vägrar dock att höja lönerna inom låglöneyrken. Det är en fråga för arbetsmarknadens parter, säger man. En inställning som gör att en eventuell borgerlig regering efter valet på tisdag kommer att få sina fiskar varma under vårens avtalsrörelse.

–Detta är en ny slags kvinnokamp än den vi såg på 70-talet i Danmark. Då var det unga. välutbildade kvinnor och delar av fackföreningsrörelsen som kämpade för lika lön. Nu är det breda grupper av kvinnor i omsorgsyrkena som har fått nog. Det kan skapa historia, säger Hanne ­Marlene Dahl.