– Anledningen till att en del stater inte lyckats använda tekniken för att stanna vid makten är inte att de är korkade utan att det finns en rad andra faktorer än teknologi som spelar en viktigare roll. Utvecklingen i Egypten är inget undantag, säger Evgeny Morozov som är en inflytelserik debattör om internets politiska betydelse.

Som exempel nämner han att demonstranterna i Tunisien var beroende av att militären tog deras parti för att få igenom sina krav, något som inte alls hade med internet att göra.

– Många i väst ser teknik och sociala medier som en kraft för frigörelse och liberalisering. Tendensen är att förbise de mörkare sidorna. Det är väldigt enkelt att förklara allt som ett Facebookfenomen eftersom det inte kräver några kunskaper i vare sig politik eller historia, konstaterar han.

I sin nya bok The Net Delusion radar han upp exempel på hur olika regimer dragit nytta av utvecklingen på internet. Bland annat redogör han kritiskt för hur medierna i Väst valde att fokusera på Twitters betydelse som demokratibringare när tusentals unga iranier revolterade mot regimen 2009. Många bedömare, inklusive förre brittiske premiärministern Gordon Brown, talade lyriskt om hur de sociala medierna skulle förändra världen och drog långtgående slutsatser om framtiden, trots att den demokratiska utvecklingen på många håll i själva verket är på väg i motsatt riktning.

De knappt två åren som förflutit sedan protesterna i Iran har regimen använt till att återta kontrollen, inte minst via Twitter, Youtube och Facebook.

Bara veckor efter protesterna började iransk säkerhetspolis spåra ledarna för revolten. Det skedde ofta med hjälp av filmer och fotografier som publicerats på nätet och som sedan användes i nationella medier. Tack vare ”crowdsourcing” och tips från allmänheten kunde åtminstone 40 personer arresteras. Iranier i utlandet har å sin sida fått se sina Facebook-konton genomsökta. De har kontaktats och varnats för att stödja motståndsrörelsen.

Passkontrollanter i Iran har systematiskt gått igenom resenärers Facebookkonton för att kontrollera deras bekantskapskrets.

Ännu mer uppseendeväckande är enligt Evgeny Morozov att antalet regimvänliga twittermeddelanden ökat kraftigt sedan protesterna. Just möjligheten att slippa kontrollera medborgare kan vara en av de största förtjänsterna med internet menar Morozov. I Kina finns uppskattningsvis 280000 anställda bloggare med uppgift att styra debatten i ideologiskt korrekt riktning.

Liknande satsningar pågår i Nigeria, Venezuela och på Kuba. I Ryssland satsar Kreml helt sonika på att sprida lättsmält underhållning till medborgarna för att hålla dem på gott humör.

– Det är oroande att se att så många internetexperter vet så lite om hur auktoritära stater fungerar. Kampen handlar inte om ett slag mellan det goda och det onda med internet som vapen däremellan. Om väst vill ha demokrati i Egypten måste man sluta sälja tårgas till regimen innan man börjar stödja oppositionella bloggare.