Den sviktande ekonomin gör att fler amerikaner söker sig till försvaret. Dessutom klarar dagens rekryter proverna bättre än tidigare. På bilden amerikanska soldater på uppdrag i Logarprovinsen i östra Afghanistan.
Foto: NIKOLA SOLIC/REUTERS
På onsdagen kallade president Barack Obama återigen till rådslag om läget i Afghanistan och Pakistan. En del av de nyvärvade soldaterna lär komma att beröras av besluten om både strategi och truppstyrkor som Obama drar i långbänk.
Totalt rekryterades nära 169000 unga amerikaner till militärtjänstgöring under budgetåret 2008–2009, vilket motsvarade 103 procent av de uppställda målen. Inte nog med att det var det bästa resultatet sedan den allmänna värnplikten avskaffades 1973, de nya rekryterna klarade dessutom proverna bättre än tidigare.
När Bill Carr, som ansvarar för Pentagons personalpolitik, presenterade de här uppgifterna häromdagen noterade han att arbetslösheten var en bidragande faktor. Men bonuspengarna (upp till 100000 kronor) som delas ut spelar också in, liksom en förstärkning på rekryteringskontoren ute i samhället. Det som försvårar är att fler ungdomar går vidare till high school än på 1980-talet och att fler ratas på grund av övervikt.
–Om vi blickar tillbaka 15–20 år klassades en av 20 som överviktiga, medan det idag är en av fyra, sa Carr vid en presskonferens i försvarshögkvarteret.
Det är i och för sig ingen nyhet att det är lättare att locka folk till en säker karriär i militären när ekonomin sviktar men nu sker det vid en tidpunkt när USA är inblandat i två krig, varav det ena, det i Afghanistan, blivit allt blodigare. En del publicitet om hemvändande soldaters tillvaro är heller inte så uppmuntrande, med rön om hög frekvens av hjärnskador orsakade av de kraftiga bombexplosionerna som många soldater utsatts för.
Under den patriotiska vågen som följde efter terrorattentaten den 11 september 2001 sökte sig massor av unga amerikaner till militären för att bidra till försvaret av USA. När sedan talen över antalet stupade i Irak steg med dagliga rapporter om två–tre dödsfall avtog intresset och trots att försvarsmakten, eller i synnerhet armén, tvingats sänka intagningskraven uppnåddes inte rekryteringsmålen.
Färre av de nyantagna hade då high school-examen medan fler begått någon typ av brott (inbrott, vapenhot, narkotika) som egentligen borde ha varit diskvalificerande.
En del studier påvisar samband mellan en sådan bakgrund och problem som leder till avsked från militären. Å andra sidan finns det också analyser som tyder på att människor som ges en andra chans faktiskt är mer benägna att slutföra grundutbildningen och sedan söka sig tillbaka till militären igen.
Ett par andra spår i debatten om försvaret gäller dels veteranernas framtida sjuk- och pensionsförmåner, dels den långvariga striden om homosexuella i försvaret. Den nuvarande regeln, ”don’t ask, don’t tell”, innebär att den som talar om att han eller hon är homosexuell måste sluta och så sker i runt 600 fall om året.
Frågan aktualiserades nyligen när Obama återigen lovade att slopa förbudet – dock utan att ange någon tidpunkt.








