Dagen efter misstroendeomröstningen i underhuset – och knappt två veckor innan president Barack Obama reser till Prag för att träffa EU:s stats- och regeringschefer - anlände i går premiärminister Topolanek till Europaparlamentet i Strasbourg för att avlägga rapport:
– Vi kommer att fortsätta att arbeta precis som hittills, försäkrade han.
Många torde ha uppfattat budskapet som illavarslande. Sedan Tjeckien i januari tog över från Frankrike med den hyperaktive Nicolas Sarkozy i spetsen haglar det kritik mot Topolanek.
– Det sämsta ordförandeskapet som jag upplevt på decennier, dundrade häromdagen, Martin Schulz, socialdemokraternas gruppledare i Europaparlamentet, som anklagar regeringen i Prag för att bry sig mer om den interna maktstriden än arbetet i EU.
Faktum är att tjeckisk politik befinner sig i permanent kris ända sedan parlamentsvalet 1996, det första efter uppdelningen av Tjeckoslovakien 1993. Krisens kännetecken är svaga regeringar, instabila majoritetsförhållanden, avhoppare, smutskastning och politiska skandaler.
Topolanek som 2002 efterträdde Vaclav Klaus som partiordförande för det borgerliga ODS vann valet i juni 2006 men kunde tillträda först i januari 2007 efter sju månader av politiskt schackrande. Sedan dess står han i spetsen för en bräcklig regering bestående av det högerliberala ODS, kristdemokraterna KDU-CSL och miljöpartiet SZ.
Koalitionen förfogade ursprungligen över 100 av underhusets sammanlagt 200 mandat men har under tiden försvagats ytterligare genom avhopp från ODS:s parlamentsgrupp. Statsvetare som Jiri Pehe, chef för New York University i Prag, hävdar att det svaga underlaget i parlamentet har lett till komplett stillestånd i politiken, inte minst som Topolaneks eget parti är djupt splittrat i centrala EU-frågor.
Det som till slut fällde regeringen sent på tisdagskvällen var beskyllningar om korruption i regeringslägret. De djupare skälen var missnöje med den ekonomiska politiken och krisbekämpningen. Socialdemokraterna CSSD och kommunisterna KSCM kunde till sina egna 97 röster lägga två röster från ODS och ytterligare två från avhoppade miljöpartister.
Regeringskrisen ger president Vaclav Klaus en central roll.
Förmodligen kommer han låta Topolanek sittar kvar i spetsen för en expeditionsregering tills det tjeckiska EU-ordförandeskapet upphör och Sverige tar över i juli. Men han kan också välja att utse en annan kandidat till posten som premiärminister och låta parlamentet rösta. Skulle detta misslyckas kan han efter sammanlagt tre försök upplösa parlamentet och utlysa nyval.
I detta maktvakuum är oklart hur det ska gå med Tjeckiens ratificering av Lissabonfördraget. Underhuset röstade i mitten av februari för det nya EU-fördraget men i senaten som väntas rösta i april finns det flera motståndare. Uteslutas kan inte att den avvisar fördraget. I praktiken skulle Lissabonfördraget i sådana fall vara dött eftersom det krävs att det ratificeras av samtliga 27 medlemsländer.
Topolaneks fall kommer bara tre dagar efter den ungerske premiärministern Ferenc Gyurcsanys beslut att avgå i spåren av den ekonomiska krisen. Tjeckien har visserligen klarat sig bättre än Ungern, Ukraina eller Lettland. Men i hela det före detta östblocket ligger nerverna utanpå när tillväxten tvärbromsar och levnadsstandarden är ifrågasatt.
20 år efter kommunismens fall och smärtsamma reformer som äntligen gett utdelning finns det inget som skrämmer mer än stillestånd eller rent av nya uppoffringar. Politiker som inte förmår dämpa denna oro sitter löst.
